SOLIDARITET. ”Ni kallade oss godhetsknarkare. Vi som stödde insamlingarna och demonstrerade, vi som öppnade våra hem för flyktingar och hjälpte EU-migranter. Nu är tonen i det offentliga samtalet en annan. Välkommen tillbaka till verkligheten!”, skriver Opulens chefredaktör Stefan Bergmark.
Tre lästips från Opulensveckan:
1. Kriget mellan två folk som delar samma fromhetstradtion, den östliga ortodoxa kristendomen, hindrar inte att den ryska arméns vapen – alltifrån handeldvapen till atomstridsspetsar – blir välsignade med vigvatten i särskilda kyrkliga ceremonier. Thomas Notini skrev i tisdags om de pågående brodermorden i Ukraina.
2. Malin Persson Giolito har med I dina händer skrivit en mycket bra, samhällskritisk roman där hon lyckas med att belysa flera aspekter av ett gemensamt problem som berör oss alla, skrev Elisabeth Brännström i torsdags.
3. ”Vitsen med bojkotter är att pressa fram förändring, uppnå givna mål och slå in en kil mellan styrande och dem vars stöd de förlitar sig på för att styra”, skrev Nathan Hamelberg i fredags.
En nations kultur – som gemensamt språk, historia, sedvänjor etcetera – är viktig i de flesta människors liv. Att utifrån något slags ultraliberal hållning och önskan om en globaliserad värld förneka det är verklighetsfrämmande och inte sällan elitistiskt. På samma sätt, men omvänt, förhåller det sig med nationsgränser. De vilar på en föråldrad fantasi om ursprungsrätt och ett förnekande av all historisk erfarenhet – att världen är i ständig förändring och att kulturer utvecklas genom möten. Nationalismen är också i grunden gruppegoistisk och sätter inte individens frihet, de anständiga ideologiernas subjekt, i första rum.
Det ohyggliga kriget i Ukraina inrymmer paradoxalt nog också ett hopp. De europeiska folkens solidaritet med de angripna är överväldigande. Även i Sverige har vindarna vänt i ett samhällsklimat där till och med en före detta moderat statsminister, på grund av sitt Öppna hjärtan-tal 2014, av blåbruna röster framställts som en naiv drömmare. Den hopplöshet som medias fruktansvärda bilder från Ukraina sprider mildras något av alla som nu startar insamlingar, som åker ned för att hjälpa till med humanitära insatser eller för att hämta kvinnor och barn och som upplåter sina hem och sommarstugor åt flyktingar.
Stöd Opulens - Prenumerera!
Kanske blir denna vår kort för att sedan snabbt övergå i en lång vinter igen. Oavsett står Opulens frihetliga publicistik fast och i opposition till den människofientliga nationalismen. Under de senaste bistra åren har vi tydligt stått på tiggarens, flyktingens, ja på individens sida mot de som på gruppegoismens grunder velat stänga ute och jaga bort. Kanske står vi nu, vilket många menar, inför en historisk situation som kommer få talet om 2015 års ”flyktingkris” att framstå som minst sagt en överdrift. Det är för tidigt att säga. Men hur som helst var, är och förblir idéerna om den isolerade, självtillräckliga nationen en orealistisk fantasi.
Ni kallade oss godhetsknarkare. Vi som öppnade våra hem för flyktingar, gjorde insamlingar, demonstrerade och hjälpte EU-migranter. Nu är tonen i det offentliga samtalet en annan. Välkommen tillbaka till verkligheten!