FÖRINTELSEN. I höst står Malmö värd för en stor konferens om Förintelsen. I en stad som har rykte om sig att inte göra tillräckligt för att stävja antisemitismen. Att kommunen och stadens dominerande tidning nu verkar vilja tiga ihjäl en debatt med anknytning till ämnet är ingen bra inledning, skriver Opulens chefredaktör Stefan Bergmark.
(UPPDATERING: Sydsvenskan hade faktiskt redan publicerat en artikel, på kultursidan, som publicerades på nätet den 14/4, av konstvetaren och kritikern Linda Fagerström.)
Tre tips från Opulensveckan:
1. Som en pendang till förra veckans kritik av ”Way to go” skrev Ida Thunström i måndags om den offentliga konsten och vem som bär ansvaret för dess utformning, med utgångspunkt från ett kontroversiellt konstverk i Finnboda i Stockholm.
2. I tisdags skrev Arne Melberg en intressant essä om Emily Dickinson med anledning av att hennes Faskikel 40. De enda nyheterna nyligen utkommit på svenska.
3. ”Både den socialdemokratiska och den liberala självbilden utgår från föreställningen om ett system som gör det möjligt för de bästa att ta sig fram, oavsett bakgrund och förutsättningar. ” Lars Anders Johansson skrev i onsdags en klok krönika apropå debatten om de så kallade kulturbarnen.
I förra veckan levererade Opulens konstkritiker Ida Thunström svidande kritik av det offentliga konstverket ”Way to go” i Malmö. En kritik som Aftonbladet Kulturs Ulrika Stahre gav eldunderstöd på Aftonbladets kultursida, vilken i sin tur citerades av Dagens Nyheters kultursida, och på sociala medier har de negativa rösterna i skrivande stund ännu inte tystnat. Men Malmö Stad, beställaren av konstverket, och Sydsvenska Dagbladet, den dominerande tidningen i Malmö, tiger märkligt nog.
2014 invigdes Åsa Maria Bengtssons konstverk ”Way to go” på Davidshallsbron i Malmö. 19 par avgjutningar av skor från kända malmöitiska nöjesprofiler, vilka sedan kompletterats med fler. Vid ett annat vatten i ungerska huvudstaden Budapest står sedan 2005 det offentliga konstverket ”Skorna vid Donau” av Can Togay och Gyula Pauer. De 60 avgjutningarna där är ett minnesmärke över de tusentals män, kvinnor och barn som av de nazistiska Pilkorsarna beordrades att ta av sig sina skor innan de sköts i ryggen och slängdes i floden.
Ida Thunströms kritik handlar inte om plagiat. Åsa Maria Bengtsson har i en intervju i Sydsvenskan uttalat sig om att hon fick ”en kalldusch” då hon 2014 fick höra talas om ”Skorna vid Donau”. Ändå valde Malmö Stad att gå vidare med projektet och genomföra ”Way to go”.
Men nu är det 2021. Oavsett vad man tycker om frågorna Thunström reser kring konstverket på bron i Malmö så är det ytterst märkligt att Malmö Stad och Sydsvenska Dagbladet nu verkar lägga locket på i debatten. Om det är fallet begår de allvarliga försummelser i sina respektive roller i en demokrati.
Stöd Opulens - Prenumerera!
Sydsvenska Dagbladet är som sagt den dominerande tidningen i Malmö och har tidigare skrivit åtskilligt om ”Way to go”. Men när konstnären och Opulens medarbetare Channa Bankier och andra namnkunniga kulturprofiler nu flera gånger uppmärksammat tidningen på kritiken så har de bemötts med tystnad. Ett rimligare publicistiskt beslut vore att upplåta utrymme åt debattörer, positiva eller negativa till konstverket, eller att på nyhetsplats referera till kritiken och låta ansvariga på kommunen förklara sig.
Malmö Stad har också av undertecknad två gånger utlovats en replik på Thunströms krönika men inget har inkommit. Att landets tredje största stad inte har tillräckligt med kommunikatörer för att ge ett svar inom tio dagar förefaller inte troligt. Särskilt med tanke på att det vid andra tillfället till och med angavs en dag, onsdag den 12 maj, då de skulle skicka sitt debattsvar till Opulens. Nog ligger det nära till hands att misstänka att även de ansvariga med tystnad försöker förhindra att kritiken sprider sig.
I höst står Malmö värd för en stor konferens om Förintelsen. I en stad som har rykte om sig att inte göra tillräckligt för att stävja antisemitismen. Att kommunen och Tidningen ett halvår innan konferensen ska äga rum då försöker tiga ihjäl en debatt med anknytning till ämnet är ingen bra inledning.
Tre tips från Opulensveckan:
1. Som en pendang till förra veckans kritik av ”Way to go” skrev Ida Thunström i måndags om den offentliga konsten och vem som bär ansvaret för dess utformning, med utgångspunkt från ett kontroversiellt konstverk i Finnboda i Stockholm.
2. I tisdags skrev Arne Melberg en intressant essä om Emily Dickinson med anledning av att hennes Faskikel 40. De enda nyheterna nyligen utkommit på svenska.
3. ”Både den socialdemokratiska och den liberala självbilden utgår från föreställningen om ett system som gör det möjligt för de bästa att ta sig fram, oavsett bakgrund och förutsättningar. ” Lars Anders Johansson skrev i onsdags en klok krönika apropå debatten om de så kallade kulturbarnen.