KUNSKAP. Artificiell intelligens kan förslagsvis vara en betydelsefull resurs i skolans kompensatoriska uppdrag. Men AI kan inte ersätta den djupare förståelse och kunskap som idogt arbete resulterar i, menar Emil Siekkinen.
Det första Skolverket nämner då ”Det viktigaste att veta om chatbottar” redovisas, lyder: ”Chatbottar ökar risken för fusk.” Det blir då rimligt att undra om chatbottar och artificiell intelligens (AI) allmänt sett hör hemma i det svenska utbildningsväsendet. Tillgänglighet kan påverka beslut som resulterar i fusk, och kan det finnas en generell risk att AI blir en ställföreträdande intelligens som står för det mesta av tänkandet under ens utbildning?
Kognitiv intelligens
Synen på vad som utgör kognitiv intelligens har genom åren förändrats, från äldre tiders djupa tänkande och mäktiga memorerande, till samtidens spaning efter effektiva sökvanor och användande av maskininlärning. I detta föränderliga landskap har frågor om maskiners förmåga på sina håll utvecklats från “Kan maskiner tänka?” till “Hur tänker maskiner?”
Maskintänkandet
Maskintänkandet har sina rötter i såväl vetenskapshistoria som konsthistoria (i synnerhet litteraturen), och att människor i sina intelligensutvecklande strävanden samarbetar med maskiner är en gammal företeelse. Den är till och med äldre än Ada Lovelaces (1815-1852) insikter om hur symboler kan dirigera maskiner.
Artificiell intelligens
Men när artificiell intelligens nu är på väg att bli nära nog allomfattande i det högteknologiska samhället, behövs en slags integrerad läroplan som omfamnar alla slags människor, och som förbättrar förhållandet mellan människa och maskin. Människan förändrar teknologin, och teknologin förändrar människan.
Därför är det av vikt att så många som möjligt gör sin röst hörd och påverkar AI:s utformning och användning.
Maskinen ska hjälpa människan. Människan ska inte vara maskinens robot. Människan och den natur hon är beroende av måste visas hänsyn då AI utvecklas och implementeras.
Vad AI kan erbjuda
Utvecklandet av en människas kognitiva intelligens är inte enbart en individuell ansträngning utan också en kollektiv ansträngning. Liksom ordböcker, uppslagsverk, och böcker mer allmänt sett, länge varit kollektiva ansträngningar med syfte att sprida vetskap om världen, kan AI i dag anses erbjuda liknande tjänster.
AI i utbildningsmiljöer
Detta kan göra AI användbar i olika slags utbildningsmiljöer. Liksom det tidigare var ett misstag att inte rådfråga människor i ens närhet, böcker, och internet, vore det i dag ett misstag att inte välkomna anpassad och konstruktiv hjälp av AI.
AI som resurs
Artificiell intelligens kan förslagsvis vara en betydelsefull resurs i skolans kompensatoriska uppdrag, och i förlängningen kan integreringen av AI i dagliga strävanden stärka något som utgör demokratins kärna, nämligen tanken att inte bara medfödda förmågor och medfödda förmåner, utan också överlåtna förmågor, kan ge människor möjlighet att utforma och utveckla sina liv.
AI versus idogt arbete
Men medan det är riktigt att AI kan förstärka mänsklig förmåga och erbjuda värdefull hjälp, kan AI inte ersätta den djupare förståelse och kunskap som idogt arbete resulterar i. Sokrates (c. 469 f.Kr.-399 f.Kr.) hade invändningar mot skrivkonsten och memorerandet eftersom han menade att såväl skrivandet som memorerandet kunde leda till förståelse och kunskap utan betydelsefullt djup.
Det han fruktade var studenter som kunde upprepa det de hört, utan att verkligen förstå innebörden av det de återgav.
Sokrates var rätt ute. Något gick exempelvis förlorat då den orala kulturen i allt högre grad ersattes av skrivkonsten. Något erhölls emellertid också, för med tiden kom tryckta böcker att sprida kunskap runt om i världen.
Folkbildningen inleddes, och liksom då måste människan också fortsättningsvis arbeta i sitt anletes svett för att erhålla kunskap.
Inga genvägar till kunskap
Det finns inga genvägar för den som vill bli kunnig. Den kognitiva förmågan måste utmanas livet igenom. Och fördjupandet av ens kunskaper bidrar till ens utveckling, och på så sätt utvecklas samhället. Inte minst är kunskapens korspollinerande egenskaper signifikanta.
Fusk eller engagemang
Vad gäller fusk är engagemang det bästa botemedlet. När elever intresserar sig för det de ska lära sig, inser dess betydelse, och upplever att de har möjlighet att vara kreativa och utforska egna uppslag, är de mer benägna att lägga ned tid och kraft på studierna.
Chomsky
Som lingvistikprofessorn Noam Chomsky (f. 1928) säger (i samband med att han erkänner eget fusk under sina år som student): ”Om studenterna inte är intresserade kommer de hitta genvägar.”
Kollektiv kunskap
Det slags intelligensens landskap som för närvarande utformas innebär att mänsklig intelligens och artificiell intelligens är sammanlänkade. Då denna terräng navigeras är det uppenbart att individuella strävanden är beroende av kollektiv kunskap, samt av samarbete – med både människor och maskiner.
info@opulens.se
