UTSTÄLLNING: Anne Edelstam har besökt en utställning, i Paris, på temat dofter från Orienten. Här följer hennes reflektioner.
Parfums d’Orient
Institut du Monde Arabe, Paris
Utställningen pågår t o m 17 mars 2024
Går det verkligen att visa en utställning om aromer? Det har i alla fall det arabiska institutet (Institut du Monde Arabe), i Paris, försökt sig på. Denna gigantiska kulturinstitution ägnar sig åt både filmer, utställningar och böcker med välsorterat bibliotek samt bokhandel.
Parfymernas vagga
Sedan urminnes tider har den arabiska världen använt sig av parfymer. Från Arabien har kärleken till ädla essenser och kulturen runt dem spridits till de övriga arabländerna. Det har bidragit till att regionen blivit kallad för ”parfymernas vagga”. Starka, söta, jordiga och kryddiga dofter med inslag av ambra, muskat, myrra, apelsin, nejlika och jasmin kännetecknar Orienten.
Kombinationer på temat parfymer
Utställningen kombinerar luktsinne och ögonfröjd, med bland annat statyer, målningar, mattor med blommotiv och vackra parfymflaskor. Besökaren uppmanas att gissa sig till olika essenser genom att sticka ner näsan i uppställda luktstationer.
Jag roade mig med att gissa mig till dofterna utan att läsa innantill. Här förevisas antika, vackert målade böcker med inslag av blommor, kryddor och örter. Poesi blandat med handböcker för att lära sig hur floran ser ut och var den växer.
Flöde av poesi
Under antiken var dessa varor väldigt värdefulla och utgjorde en betydande del av handeln. I och med utvecklingen av vägarna samt av navigationstekniken kunde kommersen sträcka sig till Asien med allt vad det innebar av nya exotiska upptäckter. Essenserna raffinerades och sammanblandades sedan för att utvecklas till delikata parfymer, kosmetiska, terapeutiska- eller kulinariska produkter.
För att inta tala om flödet av poetiska skrifter kring blommor, parfymer eller frukter. ” En stam utan poet var som ett träd utan frukter eller blommor, en steril och fruktlös mänsklighet”, skriver Hesham Bahari i sin bok ”Nomadens ode över livets flyktighet”.
I Egypten har, sedan bibliska tider, sykomoren med dess blommor och frukter inspirerat poeter och skribenter.
Om sykomoren
Så här skriver botanikern, Vivi Täckholm om den: ”Sykomoren hör egyptiska landskapet till som få andra träd. Den har tjock, knotig, ärrad stam och en jättekrona av rundade blad som är lika vackra året runt. Sykomoren har något av vördnadsvärd urtid över sig, något av bergfast klippa. Den är ett träd som man gärna tyr sig till, en grönskande oas i ett soldränkt landskap. Och man kan fatta att det var under dess beskydd som kärleksparen stämde möte och svor sina trohetseder. Ack, vördnadsfyllda sykomor, vad har den inte sett av ungdom och dårskap under flydda årtusenden.”
Sensualismen i Orienten
Fotografier av blomplockare, parfymflaskor: små, sköra, i glas, silver eller koppar, tavlor från bland annat typiska arabiska bad, hammam, och skålar med kryddor, tog mig rakt in i minnen från min vistelse i Orientens hjärtpunkt. Jag kunde lugnt strosa runt i basarerna och välja och vraka mellan örterna eller bara njuta av dofterna och färgerna.
Jag kunde också, när det begav sig, slinka in på ett av de flertalet badställen, där man skrubbas ren och len med egentillverkade tvålar. De väldoftande oljor som används där anses även fungera som afrodisiakum. Överhuvudtaget så associeras parfym då som nu med sensualism och erotik. Litteraturen och målningar av sköna, nakna damer i badet florerar i de flesta delar av världen.
Vi i Norden glömmer ofta bort den njutningens lusta som har en lång tradition i Orienten, men den finns där. Den är subtil, den tassar tyst omkring innanför stängda dörrar och främst inom badkulturen. Den hänger alltid ihop med de skönaste dofter.
