Den blåbruna mattan

Krönikor.
Den blåbruna mattan. (Illustration: Igor Wombolowski)
“Den blåbruna mattan.” (Illustration: Igor Wombolowski)

HÖGERHOTET. “Denna verktygslåda och civilsamhällets ignorans med tro på att ett högerextremt, rasistiskt och antidemokratiskt parti kan tyglas och behärskas, existerar fortfarande.” Lars Thulin ser tre områden där den nya regeringen med stöd av Sverigedemokraterna kommer att angripa demokratin.

I somras gjorde jag, hustrun och ett par goda vänner en resa i ett varmt Bayern och Österrike. Vi tog guidade turer med historiskt perspektiv, bland annat om nazismen i Tyskland. För just Bayern var en central region för den ideologins framväxt.

Kunniga reseledare talade om nazismens verktyg för att få makten, att på laglig väg avskaffa demokratin samt civilsamhällets undfallenhet: passivitet, dumhet och ren feghet. Berättelserna skrämde. För det första: självklart på  grund av den ofattbara tragedin världen utsattes för till följd av nazismens framfart. 50 miljoner döda som en direkt följd av andra världskriget. För det andra: en krypande och isande känsla av obehag. Det här känns ju bekant, har vi inte hört det nyss, tänkte vi.

Självklart. För denna verktygslåda och civilsamhällets ignorans med tro på att ett högerextremt, rasistiskt och antidemokratiskt parti kan tyglas och behärskas, existerar fortfarande. Så det var inte som att se en blåkopia av den politiska utvecklingen i Sverige. Utan att se en blåbrun kopia, accepterad av Moder Svea.

Låt oss se på de tre främsta verktygen.

Ifrågasättande av den parlamentariska demokratins legitimitet. En tydlig vägvisare fick vi då Ulf Kristersson och Ebba Busch motiverade beslutet att stå bakom misstroendeförklaringen mot Löfvens regering 2021. Som initierades av Vänsterpartiet! M-ledaren sade att regeringen aldrig borde tillträtt. KD-generalen gick vidare och hävdade att den tillkommit genom mygel. Men när den röstades igenom i januari 2019, efter att borgarna fullständigt misslyckats med att få fram ett alternativ, då hördes inte ett knyst om olaglighet. I praktiken var det dock vad två av de blåbruna, M och KD, solklart menade två år senare. Vår demokrati hade havererat.

Bara den andra sidan kunde alltså fuska.

Några dagar innan valet hävdade en av SD:s profilerade politiker, Richard Jomhsof att det skulle förekomma fusk i valet. Underförstått – SD:s rättmätiga framgångar skulle myglas bort. När de blåbruna vann, då upprepade han inte kritiken. Uppenbart hade allt då gått helt rätt till. Bara den andra sidan kunde alltså fuska.

Talet om fusk, innan valet ägt rum, var ett eko från Donald Trump, den amerikanske president som SD hyllade förutsättningslöst fram till kuppförsöket mot Kapitolium. Jomshof ifrågasatte och underkände vårt demokratiska system i förväg. För säkerhets skull. Ett eko från Trump. SD ser och lär.

Strypa och tysta all fri och kritisk media. Där är tre av de blåbruna helt överens. Public service ska tyglas, kritik mot politiker tystas. Förslagen är olika men målet är det samma: att knäcka och tysta de medier som svensken har mest förtroende för. SD:s mediepolitiske talesman Linus Bylund vill att journalister som rapporterar misshagligt ska bli av med månadslönen.

Och när Björn Söder, framträdande SD-profil, fick höra hur Willy Silberstein i Aktuellt på ett milt sätt uttryckte sin oro för hur judar skulle behandlas i ett hårdare samhällsklimat, då fick den tidigare talmannen frispel. Han krävde att inslaget skulle anmälas för att vara partiskt och detta var beviset att man var tvungen att ta i med hårdhandskarna mot public service. I samband med detta beskrev den förre M-politikern Gunnar Axén public service som en cancersvulst som måste opereras bort. Ändå var det inte SVT som var oroliga, utan en intervjuad. Men inte bara reportrar utan även de som intervjuas ska tystas i blåbrunas Sverige. Kanske förordas även ett avdrag på Silbersteins pension.

Ta över den juridiska apparaten. Där har de blåbruna inte hunnit så långt. Men det som hänt är skrämmande. För Rickard Jomshof, han som hävdade valfusk och att demokratin inte fungerar, har fått det finaste juridiska jobbet i riksdagen, ordförande i justitieutskottet. Ett område där eftertänksamhet, konsekvensanalys och sunt förnuft borde vara de viktigaste egenskaperna, tas över av denne man vars politiska gärning hittills bevisat motsatsen. Men Jomshof är väl ändå juristutbildad? Ingalunda, lärare i samhällskunskap och geografi finns i hans CV.

Stöd Opulens - Prenumerera!

Opulens utkommer sex dagar i veckan. Prenumerera på Premium, 39 kr/mån eller 450 kr/år, och få tillgång även till de låsta artiklarna.
På köpet får du tre månader gratis på Draken Films utbud (värde 237 kr) av kvalitetsfilmer, 30% rabatt på över 850 nyutgivna böcker och kan delta i våra foto- och skrivartävlingar.
PRENUMERERA HÄR!

Hur är det med civilsamhällets godtrohet, undfallenhet, feghet? Parallellerna med det tyska 30-talet tydliga.

Efter löftet 2018 att aldrig någonsin samarbeta med SD dröjde det något år innan Ulf Kristersson och Ebba Busch drog på sig det halsband som Jimmie Åkesson gav dem. Sedan dess har de lydigt följt varje ryck som husse gjort i strypkopplet.

Liberalerna, vars ursprungliga ideologi är allt som inte SD inte är, morrade lite ett tag. Men när de förvandlades till mopsar och ställdes mot en våldsamt skällande blandras av SD, M och KD, drog även de på sig Jimmies halsband och gick i takt. Nu verkar det som alla i nya riksdagsgruppen snällt kommer lyda husse. De som skäller för högt mobbas bort.

Liberalerna påminner om butikslokalerna i botten på rivningshus. Där plakaten säger: ”Rea. Allt ska bort. Huset ska rivas”. I partiet L ska all ideologi bort. Ledare för utförsäljning och rivning är en mysig korvgubbe vid namn Johan Pehrson. Han förvandlade ett stolt, ideologiskt drivet parti till en dörrmatta. Mattans färg? Blåbrun.

ANVÄND DENNA! LARS THULINlars.thulin@opulens.se
LARS THULIN
lars.thulin@opulens.se

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Krönikor

0 0kr