DEBATTKLIMAT. “Småskalighet, naturmystik och kritik mot globalisering kan i sig tas som lovvärt, men kommer mer och mer i paket med en antiliberalism och ekofascism.” Jesper Nordström om hur nätets urspårade konspirationsteoretiker vinner mark.
Det finns en uppsjö av enhetstörstare i vår tid. Det törstas efter rasens och nationens enhet. Det längtas återigen efter enhetliga enkla svar som ringar in hela världen. Vi vill lägga till vid de tvärsäkra svarens ö, där inga fotspår i sanden visar att folk flydde ut i tvivlet och ifrågasättandets hav. Så är vi då trötta på postkolonialism och postmodernism och ett tänkandets arkipelag som präglas av blindskär och mystiska mörka berg. Vi längtar ljuset där barn vi varit.
Paradoxen är att arenan delas. De stora enkla svaren och sammanhangen i form av konspirationsteorier och totalt fragmenterat nonsens kanaliseras båda på internet. Detta på grund av cyberrymdens totala hyperkonnektivitet där all dårskap kan länkas ihop till en stor flimrande gegga. Fragmentet förhåller sig till helheten dialektiskt.
Trump blir här den förnämsta paradoxen. Han står på grunden av detta träsk och växer ur det som en syntetiskt klistrig lotusblomma och lovar styrka och kraft och just enhet. Gödningen hämtas ur webbens splittrade kaos.
Tomtarna som omhuldar konspirationsteorin Qanon sitter hemma med sina laptops och är övertygade om att Hilary Clinton administrerar en satanistisk pedofilring och att det styrs från en städskrubb på en pizzeria i Washington.
Trump är såklart Jesus. Ja du läste rätt. Det är nästan så man vill sätta på sig monokeln och slå upp en cognac i rökrummet och skrocka lite euro-arrogant om att “sånt händer bara i Amerika”. Men det har spritt sig. Det finns i Sverige en “ljusarbetare” och häxa som säger sig levt i England på 1400-talet och nu strider mot den “mörka kabalen”.
För oss som inte har haft klippkort på psykiatriska avdelningen är mörka kabalen en snabbt hoprörd soppa av Illuminati, frimurare och i princip alla framgångsrika familjer på Manhattans Upper East Side. Lägg därtill en rejäl dos av antisemitism och noja över att allt “styrs bakom kulisserna”. En bekväm snuttefilt för stukade outsiders och haverister som inte kan styra sina egna liv.
Trump blir här efter drygt 30 års ideologisk vilsenhet och splittring den nya antiintellektualistiska Messias. 1989 föll kommunismen och duon Thatcher-Reagan steg av den nyliberala tronen. Västvärlden befann sig nästan i samma ideologiska och existentiella vakuum som efter första världskriget 1918 där kompassen och hoppet saknades.
Så kom då något kallat World Wide Web via en svajigt skrällig modemlinje och det romantisk-sublima i att nå all världens kunskap via en skärm. Tanken om en slags gräsrotsupplysning via ett ocensuerat nät lockade de marginaliserade svartklädda syntharna och andra technonördar.
Tankefiguren att vår tid liknar mellankrigstiden blir allt mer tydlig.
Nu sitter vi på andra sidan av myntet: en lågutbildad arbetarklass som koketterar med att de aldrig ser på SVT eller läser DN eller ens kan tänka tanken på att låna en bok på biblioteket.
Tankefiguren att vår tid liknar mellankrigstiden blir allt mer tydlig. Vi har samma idéhistoriska klimat där ett slags new-age-konspirations-pseudovetenskaps-paradigm för tankarna till Guido Von List eller Jörg Lantz von Liebenfels. Det står ett löjets skimmer över dessa tidiga 1900-tals-gubbar med traktat i stil med “Teozoologi eller läran om sodoms ättlingar och gudaelektronen”, men de står inte långt efter de som numera betraktar sig som “möjliggörare av det stora kvantmekaniska vibrationskiftet”. Vad som numera dock lyser i ögonen är att alt-högern och vänstern möts under begreppet, neologismen Conspirituality.
Småskalighet, naturmystik och kritik mot globalisering kan i sig tas som lovvärt, men kommer mer och mer i paket med en antiliberalism och ekofascism och ett budskap riktat vagt mot en elit, det vill säga alla som verkar bo i storstäder och gått på universitet.
I Qanons värld verkar det inte finnas någon skillnad på Barack Obama, Woody Allen och Madonna. Speciellt inte eftersom de alla är medskyldiga till att smuggla in adrenochrome från Asien. En drog som vi ju alla “vet” är en slags oxidering av adrenalin som kan skördas från barns slavarbete i Iphonefabriker. Och ja, just det, frekvenserna från 5G skapade coronaviruset och Bill Gates vaccin innehåller små mikrotransponders så att han sedan kan övervaka oss alla. Det är ju så uppenbart om man är vaken, inte sant?
De som seglat så här långt från vettet och sansens fastland är inte mottagliga för argument. Det är inte ens som en debatt mellan vänstern och moderaterna utan snarare som att försöka prata om Big Bang med ett besökande par från Jehovas Vittnen.
Valet i USA står inte längre mellan konservatism och socialism, mellan höger och vänster. Det står mellan å ena sidan ett debattklimat med en demokratisk hederlighet, som har ett uns av rimlighet, och å andra sidan ett helt postsanningsnihilistiskt kaos där presidenten och hans svans utgör en mental förutsättning för att 5G-master sprängs då de anses skapa covid-19 genom “ogudaktiga frekvenser”.
Ett kaos där beväpnade män skjuter vilt runt sig på en snabbmatssylta för att den anses vara en länk i en pedofilring som använder barnkroppars hjärnor för att utvinna droger av oxiderat adrenalin. Smaka på detta statement! Det finns folk som tror på detta! Där vilken hashtag som helst tas för sanning (som vore den huggen i sten) och all form av kritisk vetenskaplig granskning avfärdas med att man inte är “woke”.
Är jag för svartsynt när jag påtalar att Heinrich Himmler var djupt inläst på Rudolf Steiner?
I USA i november står hela vårt västerländska vetenskapliga humanistiska arv på spel. Fyra år till med en labil psykopatisk clown riskerar ge nådastöten.
Viruset Trump och viruset corona leder oss in i den postapokalyptiska vinteröknen där arvet från Aten tackar för sig, lämnar arenan och ger plats åt pseudovetenskaplig våldsmotiverande gyttja.
jesper.nordstrom@opulens.se
