HAT. Facebook har de senaste åren, genom underlåtenhet, blivit utnyttjat för att påverka val, uppvigla hat och bidra till etnisk rensning. Nu har grundaren Mark Zuckerberg anammat en allt mer aggressiv ledarstil, duckar för utfrågningar och beväpnar sig med lobbyister, skriver Kevin Shakir.
Minns ni den unge Mark Zuckerberg? Den där killen som hoppade av sin universitetsutbildning på Harvard för att fullfölja sin dröm om att göra det möjligt för människor att hitta och etablera kontakt till vänner och bekanta. Han har byggt ett Facebook som de senaste åren, genom underlåtenhet, blivit utnyttjat för att påverka val, uppvigla hat och bidra till etnisk rensning. Nu har han han anammat en allt mer aggressiv ledarstil, duckar för utfrågningar och beväpnar sig med lobbyister.
Mark Zuckerberg har på få år gjort sig till en av världens mäktigaste personer. Trots empatiska formuleringar om en mer öppen och ihopkopplad värld, har han lyckats utveckla uppmärksamhetsekonomin genom att sälja information om oss användare, så som våra beteenden, partners och politiska åskådningar till annonsörer. Har det funnits konkurrens, som i en snabbt föränderlig digital värld potentiellt hotat Facebooks marknadsdominans, ja, då har han undanröjt den.
De största Facebookköpen har genom åren varit det sociala mediet Instagram. Det köpet skedde för sex år sedan och till det ska läggas uppköpet av chattapplikationen med krypterad kommunikation WhatsApp. Köpet av WhatsApp ägde rum för fyra år sedan. Det snabbväxande bild-chattmediet Snapchat tackade i 2013 nej till att köpas upp av Facebook för några miljarder dollar. Facebooks svar på avböjandet var att lansera ”Stories”, en bilddelningsfunktion på Instagram, något Snapchat nu märker konsekvenserna av, med sjunkande användarantal och värde.
[CONTACT_FORM_TO_EMAIL id=”2″]
Å ena sidan verkar Facebook prioritera att öka sitt ekonomiska värde som företag. Samtidigt väcker senaste årets hög av skandaler, rörande missbruk av människors personliga uppgifter och misslyckade administration av hatiska inlägg, frågor om Zuckerbergs syn på människovärde.
Bland annat drabbades Facebook av en hackerattack som ledde till att 90 000 användare loggades ut från sina konton och 50 000 användare fick sina personliga uppgifter kapade, världen över. Dessutom har Facebook varit uppbyggt på ett sådant sätt att det tillåtit fenomen som uppvigling av hat och organisering av folkmord gentemot rohingyer i Myanmar. Liknande missbruk av den sociala mediejättens tjänster har förekommit i Sri Lanka där Facebook använts för att mobilisera våld och mord mot muslimer och i Nigeria, där falska nyheter lett till rasistiskt motiverade mord. I en del länder, däribland Nigeria, är Facebook för majoriteten av befolkningen synonymt med internet. Det är en nation där många inte vet att det finns något internet bortom Facebook. För att administrera dessa hatiska inlägg som florerar bland miljontals invånare har Facebook endast haft ett fåtal individer anställda, som misslyckats med att stoppa propagandan.
Efter diverse skandaler inledde Facebook ett samarbete PR-firman Definers Public Affairs, ägd av republikanen Tim Miller för att motarbeta kritiken världen över och återbygga plattformens image. PR-firman vände sig mot den ungersk-amerikanske filantropen Georg Soros, som kritiserat sociala mediejätten. Facebook ville utreda huruvida hans kritik egentligen hade underliggande ekonomiska motiv och blev anklagade för att ha ägnat sig åt en antisemitisk smutskastningskampanj. Relationen mellan Definers och Facebook har upphört, efter avslöjanden om samarbetet i The New York Times. Trots detta är det uppenbart att Zuckerberg prioriterar att bygga kapital för sitt företag än att göra det möjligt för människor att komma varandra närmre.
Detta illustrerades tydligt, då Mark Zuckerberg vägrade att dyka upp till en utfrågning angående Facebooks kännedom om desinformationskampanjer och inhämtning av data, genom Facebook, i Storbritannien. 24 representanter från nio länder samlades för att fråga Mark Zuckerberg om hans tankar rörande ett dokument som avslöjar att Facebook varit medvetna om aktivitet om datainhämtning i Ryssland redan 2014. Företaget har tidigare sagt att de var omedvetna om detta fram till en tidpunkt efter det amerikanska presidentvalet 2016. Men nu verkar det som att Zuckerbergs ord om företagets hantering av användares personliga uppgifter inte stämmer.
Efter ett 2018 fyllt av skandaler är det endast rimligt att fråga om 2019 inte blir året då Mark Zuckerberg lämnar Facebook. Vad som en gång handlade om att bygga en plattform där människor kunde komma i kontakt med varandra har blivit ett gigantiskt multinationellt företag, vars största ambition är att låta våra personliga uppgifter bidra till dess tillväxt. Zuckerberg verkar nu ha målat in sig i ett hörn och där står vi ofrivilligt vid hans sida.
kevin.shakir@opulens.se
