ISLAM. Vladan Lausevic har träffat imamen Kashif Virk som är verksam inom Ahmadiyya Muslimska Samfundet och som samhällsdebattör. Virk anser att en saklig diskussion om religionsfrågor är viktigt i den aktuella debatten om böneutrop.
Civilstånd: Gift och familj
Hemort: Stockholm
Uppvuxen: Partille, villaområdet Paradiset, utanför Göteborg.
Yrke: Imam, studerar religionshistoria på SU, driver Imambloggen.se
Fritidsintressen: Vara med familjen, litteratur, spela och titta på fotboll, särskilt Champions League, EM och VM.
Hur blev du imam?
– Det finns en utsaga i Koranen som handlar om Jungfru Marias mor och hur hon resonerade innan Maria var född. Om att viga barnet åt Gud. Denna tradition finns även i min församling, och mina föräldrar vigde mig på detta sätt. Vid 15-årsåldern får barnet fatta ett aktivt beslut om vad man vill göra i fortsättningen. Jag kände tidigt att jag var inspirerad av detta och att jag hade goda förebilder och beslutade under mitt första år i gymnasiet att jag vill utbilda mig på en imamskola i London. Sen dess har jag arbetat inom församlingen som imam. Det har varit en spännande resa. Man tänker mycket på att det är ett val som jag gjort själv och något som jag ska hålla hela livet, vilket också gör det utmanande. Jag känner att Gud har stått vid min sida och gett mig stöd när jag känt mig ganska ensam.
Vad är specifikt och centralt för Islam Ahmadiyya?
– Islam Ahmadiyya grundades i Indien 1889 av Mirza Ghulam Ahmad, frid vare med honom. Inom alla islamiska inriktningar finns det en profetia som handlar om den sista tiden när en reformator ska komma och återupprätta det sanna islam. Och vi ahmadiyya-muslimer anser att den tiden har kommit genom vår grundare. Hans uppgift var att återställa den sanna läran, som skulle komma att glömmas bort av muslimer. Därför skiljer vi oss exempelvis i synen på jihad och på Jesus. De flesta muslimer tror att Jesus ska komma tillbaka men vi menar att Jesus var en profet med mänskliga egenskaper. Vi anser att jihad endast i är tillåtet som självförsvar. Idag är ”kriget” av en annan natur. Vi förespråkar jihad med pennan och intellektet för att bemöta invändningar mot islam. Synen på Jesus. Jihad betyder strävan för att göra samhället bättre, om att ta hand om behövande som fattiga och föräldralösa genom bistånd. Det är något som vi gör i vårt samfund. Vi har en egen biståndsorganisation, Humanity First, och vi finns mer än i 200 nationer runt om i världen. Integration för oss är att lära sig språket, bli en aktiv medlem av samhället, arbeta för samhällets bästa samtidigt som man har rätt till sig egen tro, vilken ska utövas i enighet med landets lagar.
Hur ser du begreppet islamofobi? En del anser att till exempel muslimfobi vore bättre.
– Det finns ingen riktig motsvarighet, som judefobi och kristofobi. Islamofobi är det begreppet som har slagit rot, genom reaktioner baserade på rädsla för det främmande. Oavsett begrepp så finns det ett allmänt förakt och en ovilja gentemot islam, muslimer och muslimska uttryck. Jag stöter dagligen på dessa fördomar om att alla muslimer anses ha en natur som är farlig. Men debatten börjar nyanseras eftersom fler börjar se skillnaden mellan de som använder religion som maktmedel för att motivera krig och de som vill leva sina liv i frihet.
Böneutrop. Handlar det också om att påminna den troende om sin lojalitet och sina skyldigheter gentemot samhället?
– ”Hayya alal-falah” (kom till framgång) är en utav de fraser där man talar om andlighet, moralisk och social framgång. Det handlar om att en muslim alltid tänker att man ska gå framåt och inte bakåt. I Koranen står det om hur bönen utvecklar människans moral och hur man känner större medkänsla med varandra. Tänk dig ett klassamhälle där man inrättar en form av dyrkan, där rika och fattiga står tillsammans och bugar sig inför samma Gud. Islam tog bort de skillnaderna så att alla blev jämlika inför Gud. Bönen är främst riktad till muslimer att ta del av. Sen ska de ut i samhället och arbeta för allas jämlikhet och rättigheter. En lärdom att vi alla är lika inför Gud. Vi tar oss med lärdomar som kan användas i samhället som rör vad Gud önskar för oss.
Hur ser du på metoo-rörelsen i relation till hijabbärande muslimska kvinnor?
– Jag gjorde ett kontroversiellt inlägg för att skapa förståelse för de kvinnor som väljer att bära hijab. Det är så osvenskt att man frågar ”varför har du de kläderna på dig” men de slöjbärande kvinnorna får många såna kommentarer. Hon väljer själv att bära slöjan och blir en projektionsyta för samhällets fördomar. Jag försöker skapa förståelse för deras situation. Brå statistik visar hur olika muslimska symboler leder till angrepp, där är hijab en av de mest tydliga. Jag såg det som ett tillfälle eftersom metoo-rörelsen handlar om alla kvinnor i samhället och där är hijabbärande kvinnor en särskilt utsatt grupp.
Det diskuteras idag om behovet av ett ”europeisk islam” eller en islamisk reformation. Hur ser du på det?
– I min församling tror vi på och försöker efterleva Islams värderingar. I Europa finner vi fred och är därför tacksamma mot de sekulära samhällena. Och självklart sker en anpassning till var man bor i världen. Här accepterar vi att vi har klockor och tider för böneutrop, så att vi inte stör vår omgivning. Vi har böneutrop inuti vår moské. Samma när det gäller lagar och lojalitet till vårt land. Det gäller att arbeta för landets bästa och där är det viktigt att den här läran sprids i alla muslimska församlingar. Därför ska vi föra en dialog med majoritetssamhället eftersom det endast är så vi kan leva tillsammans. Men vi är samtidigt en del av samhället eftersom vi bidrar med vår tid, skatt och våra aktiviteter. När det gäller islamistisk extremism så måste vi arbeta med insikten att de som drabbas hårdast är just muslimer. Våldet riktas främst mot andra muslimer av andra inriktningar. Den här former av extremism bekämpar vi. Idag angrips islam med pennan och det är med pennan vi också ska försvara.
Vad kan politiska och andra samhällsaktörer göra för att främja acceptans och mångfald i samhället ifråga om religion?
– Jag ser brister i det svenska samhällsklimatet. Mycket av det som sägs om religion grundar sig på okunskap. Till exempel att religiösa friskolor skulle bidra till segregation. Det är någonting som politiker beskriver, även om de inte själva har besökt skolorna där både elever och lärare kommer från olika religioner och bakgrunder. Den kunskap och insikt vad det betyder för människor är viktigt att så att beslutsfattningen inte blir sned. Religionsfriheten ska inte begränsas så att det går emot internationella konventioner. Vi grundar vårt samtal på åsikter eller personliga och kollektiva värderingar då vi faktiskt kan lära oss och förhålla oss till varandra, om vi bara börjar träffas och prata med varandra.
vladan.lausevic@opulens.se
