KLIMATFUNDERINGAR. Han är Vänsterpartiets miljöpolitiska talesperson och aktuell med boken Om inte vi,vem? Politiken som räddar klimatet och förändrar vänstern. Opulens Vladan Lausevic träffade Jens Holm.
Familj: Gift och två barn
Uppvuxen: Matfors utanför Sundsvall – Sveriges svar på Liverpool; industrier, bäst musik och fotboll
Yrke: Riksdagspolitiker och grävande journalist
Fritidsintressen: Jogga, läsa och köra snabba bilar (utan utsläpp) i Gran Turismo Sport
Hur blev Jens Holm intresserad av miljö- och klimatfrågorna?
– Det började i en annan ände än miljö. I början av 90-talet arbetade jag på ett härbärge för hemlösa människor och upplevde mycket misär. När jag kom tillbaka till Sverige pluggade jag sociologi och spanska i Uppsala och kände att jag ville göra något för samhället. Blev så småningom aktiv i Ung Vänster och Vänsterpartiet och det var i det sammanhanget jag börjad intressera mig för djurrätts- och miljöfrågorna.
– Min utgångspunkt är att allt som vi gör får någon slags genklang i resten världen. Om jag äter en massa kött så har vi djur som slaktas i Sverige samtidigt som tusentals ton sojabönor importeras för djurens intensivuppfödning. Jag fick under dom där unga åren en insikt om hur ohållbart vi lever i rika Sverige och engagemangen i de globala rättvise-, klimat- och djurrättsfrågorna växte fram samtidigt. Jag var också i flera år anställd på Djurens Rätt som grävande journalist och sedan kastades jag in i partipolitiken
Hur ser framtiden ut, enligt dig, för Stockholm, Sverige, Europa och världen vad gäller de klimatsmarta och miljövänliga idéerna?
– Jag hoppas att vi kan leva i en värld inom ramarna för det hållbara. Att vi kan komma ner till ett ton koldioxidutsläpp per person och år vilket i så fall innebär att vi alla i grunden måste ställa om våra sätt att leva. Det kan handla om att resa mer kollektivt, att äta mindre animalisk och mer vegetabilisk föda, samt att vår elektricitet och uppvärmning av bostäder kommer från förnybara energikällor. Allt detta är fullt möjligt att göra och jag tror att samhällsomställningen främst måste drivas på ett politisk plan genom lagstiftning, skatter, offentligt ägande.
– Jag tror också det skulle bli ett bättre samhälle än det som vi idag lever i där många är stressade och vi konsumerar en massa saker som vi inte behöver. Idag är allt uppbyggt på konsumtion, om vi inte maxar konsumtionen så stannar hela vårt samhälle med massarbetslöshet och företagskonkurser som brev på posten. Hela den relationen mellan individen och samhället måste ändras i grunden.
Behövs det någon form av bredare samarbete mellan aktörer inom vad som kallas GAL (gröna,alternativa, liberala)?
– Det tror jag vore jättebra. Jag vill se mer internationellt samarbete överlag där vi kan reglera fler saker på global nivå. Vi har så många frågor som måste lösas globalt, till exempel export av farligt avfall till andra länder i världen, vår vapenexport och hur våra telefoner produceras. Allt det där är saker som vi behöver internationella regleringar för att hantera. En global koldioxidskatt skulle kunna utformas med respekt för nationalstaterna som implementear skatten och tar ut den av sin egen befolkning. Som ekonomen Thomas Piketty menar så borde denna skatt vara rättvis och riktas så att höginkomsttagare i rika länder har högre skatt än medborgarna i utvecklingsländerna.
Vilken är den mest miljöskadliga subventionen idag?
– Dom till flygindustrin hör till de absolut miljöskadligaste. Vi subventionerar flygresor på olika sätt, flygbränslet är skattebefriat och internationella flygresor från Sverige är helt momsbefriade till skillnad från resor inom Sverige. Subventionerna utspelar sig också i form av bidrag till flygplatser. Flyget betalar inte alls för de klimatksador som det orsakar. Ett förslag vore global skatt på flygresor. Majoriteten av världens invånare flyger inte och en sådan skatt skulle framförallt belasta höginkomsttagare.
– Sedan finns subventionerna till animalieindustrin som är enorma. En minskad eller på sikt avskaffad köttkonsumtion skulle bespara oss många miljarder kronor i offentliga subventioner som skulle kunna läggas på bättre saker.
Vad gör du som privatperson åt miljö- och klimatproblemen?
– Jag är vegetarian, flyger så lite som möjligt och är medlem i ett antal miljöorganisationer. Jag köper också förnybar el och försöker hålla nere min konsumtion genom att hyra och låna istället för att köpa. Det är viktigt att det finns saker vi som individer kan göra och som kan inspirera andra. Men vi måste också agera gemensamt och politiskt för att skapa förutsättningar för människor att leva hållbart.
Hur är relationen mellan Sverige och EU i miljöfrågorna?
– Tyvärr finns rätt många konflikter eftersom Sverige vill gå före i klimatarbetet medan EU ofta förhindrar oss. Jag ser EU mer som ett försök att bygga en gemensam europeisk stat och mindre som ett samarbete mellan stater. I Sverige har vi till exempel länge velat gynna förnyelsebara bränslen medan EU hela tiden satt stopp vilket lett till olika tillfälliga lösningar som bidrag till etanol och biogas på ett eller två år. Med sådana lösningar är det svårt med långsiktigheten. Vi är också förhindrade att gå före på de globala toppmötena eftersom EU förhandlar med en röst som automatiskt också blir Sveriges röst. EU:s klimatpolitik är överlag urvattnad och saknar ambitioner samtidigt som det är svårt för EU-länderna att på en harmoniserad marknad gå före.
Vore ett världsparlament bra för klimatfrågorna och hur får vi i så fall fler människor att tycka om den tanken?
– Ju fler människor som ser att det finns något att vinna genom samarbete mellan länder desto bättre. Just nu låter nog ett världsparlament för utopiskt för många så därför tror jag att vi kan börja med att ha någon form av global parlamentarisk samling som är kopplad till FN-systemet och som fokuserar på klimatfrågorna och FN:s klimatförhandlingar.
– Jag har varit på sju klimattoppmöten, bland annat i Köpenhamn och Doha. Dessa är regeringarnas och ministrarnas stora shower och vi som är direktvalda parlamentariker är åsidosatta och nedprioriterade. Då blir också resultaten därefter, det vill säga otillräckliga. Folkvalda måste involveras mer i förhandlingarna och kunna vara den demokratiska och folkliga länken, något som skulle kunna vara fröet till ett världsparlament.
VLADAN LAUSEVIC
vladan.lausevic@opulens.se
Marknadsförare
vladan.lausevic@opulens.se
