HBTQ. Uruguay är Latinamerikas kanske minst konservativa land. Michelle Suárez är den första transsexuella juristen i landet och den som skrev lagen som tillåter homoäktenskap. I dagarna blev hon också landets första transsexuella senatorn.
Michelle Suárez gjorde sin entre i den uruguayanska riksdagen häromdagen, som suppleant till senatorn Marcos Carambula, medlem av Kommunistpartiet, en del av regeringskoalitionen Frente Amplio.
Suarez föddes 1983 som man, i Salinas, en sömnig badort nära Montevideo. Redan när hen var fyra fem år kände hen sig annorlunda men det var först som tonåring hen vågade berätta för sina föräldrar att hen kände sig som en kvinna och ville börja att leva som en sådan.
Det blev början på ett dubbelliv. Under helgerna klädd som kvinna och gick som sådan ofta ut och dansade men i vardagen, i skolan, en pojke, lång och kraftig. I början av tiden på universitetet, där hen läste juridik, var det några kamrater som undrade men hen kände sig ändå aldrig mobbad.
2009 blev Suarez färdig jurist och ansökte om ett identitetsbyte, från man till kvinna. Det tog lång tid, det hade aldrig hänt i landet och universitets egna jurister och lärare fick diskutera länge, de sökte prejudikat, men det fanns inga. Trots att Uruguay är ett tämligen sekulariserat land där både skilsmässa och abort tillåts så har juridiska könsbyten inte varit enkelt för de som ansökt om det.
Michelle Suárez är den första transsexuelle juristen och den första transsexuelle senatorn. I olika intervjuer framhäver hen vikten av sin öppna sexualitet och att inte behöva kategoriseras. Som den spanska genusteoretikern Beatriz Preciado, som nu skriver böcker som Paul B Preciado, säger; Vi föds inte som kvinna eller man utan den sexuella identiteten är mångfaldig. Vi införlivas i kategorierna man eller kvinna beroende på sociokulturella faktorer som inte har någon biologisk grund.
Preciado, som är filosof och som var elev till både Agnes Keller och Jacques Derrida, har gjort den motsatta resan som Michelle Suarez. Hon föddes som Beatriz Preciado i Spaniens baskiska provinser, åkte sedan till USA och till Frankrike och blev filosof och arkitekt. Det var början på en lång process som sedan gjorde henne till man. Men hon/han/hen leker med identiteten och hävdar att den sexuella identiteten är både fragmentarisk och nomadisk.
Om vi förutspås att leva längre än hundra år, hur ska det vara möjligt att leva kvar i en enda identitet hela det långa livet? Att byta land, språk yrke och kön borde vara självklart för en person som kommer att leva ett så långt biologiskt liv.
Michelle Suárez är aktiv inom kollektivet Ovejas Negras (Svarta Fåren), ett aktivistkollektiv som försvarar HBTQ-grupper och som arbetar för att ta fram juridiska rättigheter som skyddar dem från mobbning och diskriminering. Ovejas Negras och Michele Suarez har varit nyckelfigurer i den lag som Uruguays riksdag stiftade 2013 som möjliggjort att homosexuella partners nu kan gifta sig.
I kollektivet finns historiker, akademiker, studenter, skådespelare, sångare, men också unga arbetare och bönder. De representerar ett brett spektrum av befolkningen som vill bort från de traditionella kategoriseringarna och som hävdar att den sexuella friheten är en mänsklig rättighet som måste skyddas och garanteras.
Uruguay blev det andra landet i Sydamerika efter Argentina att godkänna homoäktenskap. Trots att Uruguay inte har någon officiell religion och att staten och kyrkan länge levt åtskilda har kyrkan stor makt i opinionbildning och i medierna. Den katolska kyrkan ansträngde sig mycket för att få de kristna rikdagsledamöterna att rösta emot lagförslaget men de lyckades inte och lagen godkändes.
Michelle Suarez säger att hen är glad över att Uruguay var pionjär i Sydamerika och nu också tillåter homosexuella par att adoptera barn. Känner hen sig diskriminerad? Nej, det gör hen inte. Tvärtom finns många unga lärjungar Suarez som en förebild.
I det konservativa Latinamerika där den katolska kyrkan fortfarande är en bastion för gamla traditioner och normer är Uruguay ett hot. Både Argentina och Brasilien håller nu på att avskaffa de lagar som gav kvinnorna och HBTQ-grupperna hopp.
info@opulens.se
