PYNTNING. Ankor, kalkoner och gäss far illa i dun- och fjäderindustrin. Men det finns ett stort utbud av djurvänliga pynt så här inför påsk, skriver Daniella Hellgren.
Förra året kunde många kommuninvånare runtom i Sverige bevittna alternativa påskutsmyckningar i trä, textil, plast, papper, akrylgarn, betong och sten. Under 2016 fattade elva svenska kommuner, ofta på uppmaning av engagerade medborgare, beslut om att pynta utan fjädrar under påsken. Året därpå hade den siffran vuxit till hela 74 kommuner, och i år är antalet fjäderfria kommuner under påsken uppe i 130.
Orsaken till att kommunerna och många privatpersoner har valt att avstå fjädrarna är att det numera blivit känt att fjädrarna kan komma från fåglar som lever under svåra förhållanden och som kan ha blivit plockade levande.
Dun och fjädrar kommer till största del från andfåglar som ankor och gäss. Enligt Djurens Rätts kartläggning av påskfjädrar i den svenska handeln kommer fjädrarna nästan uteslutande från kalkoner. Det är inte ovanligt att de kommer från köttindustrin i USA och att de sedan transporteras till Kina för att färgas. Tamankor och gäss används vid kommersiell produktion av kött och ägg samt dun och fjädrar, medan kalkoner föds upp främst för köttproduktion. Kina är störst på hållning av andfåglar, men även Frankrike, Ukraina, Ungern, Indien, Thailand, Vietnam, Taiwan, USA, Ryssland och Polen är stora inom uppfödning av dessa fåglar. När det gäller kalkoner är det främst USA, Storbritannien, Frankrike och Italien som bedriver uppfödning.
Gåsens fjädrar används vid tillverkning av till exempel badmintonbollar. I delar av världen plockas gässen levande en eller flera gånger under uppfödningsperioden. Inom EU är det dock förbjudet att plocka fjädrar från levande fåglar. Trots förbudet kunde tv-programmet Kalla fakta 2009 konstatera att plockning av levande fåglar förekommer både inom och utanför EU:s gränser. Man besökte en farm i Ungern där arbetarna handplockade dun från gäss. En av anledningarna till att levande fåglar plockas är att dunet från slaktade fåglar inte räcker för att motsvara efterfrågan. Genom att plocka varje fågel flera gånger kan man få ut mer dun per fågel än om man bara använda slaktdunet. Dessutom sparar företagen pengar på att slippa rengöra dunet som också anses hålla högre kvalitet om det kommer från levande fåglar än om det plockats efter slakt.
I Sverige finns det en kommersiell köttproduktion av tamanka, kalkon och gås. År 2013 slaktades drygt 1 000 ankor i Sverige och året därpå slaktades över 450 000 kalkoner och fler än 16 000 gäss på kommersiella slakterier i landet. Det är dock okänt om fjädrarna och dunet används.
Djurmaterial bör undvikas och när det nu finns bra alternativ finns det ingen anledning att stödja industrier där djur far illa. I dag finns det ett stort utbud av olika djurvänliga pynt som både kommuner och privatpersoner kan välja med gott samvete.
info@opulens.se
