SKILSMÄSSOTANKAR. “Varför är Boris Johnson då så kompromisslös? Hur kan han ta sådana risker? Han drömmer om fornstora dagar när London var huvudstad i ett världsomspännande imperium”, skriver Sofia Nerbrand.
De är inte kloka de där britterna. Eller närmare bestämt, de där brexitörerna. Det är huvudlöst att lämna EU utan ett utträdesavtal, utan att stanna kvar i vare sig tullunionen eller den fria inre marknaden och utan att veta hur gränsen som skär Irland mitt itu ska se ut.
Galet.
Men den nya premiärministern Boris Johnson och hans anhängare rusar frustande framåt i ett chickenrace mot Angela Merkel, Emmanuel Macron och 25 regeringschefer till. Föga talar för att EU kommer att vika undan, och då kommer framför allt det brittiska folket att få betala ett högt pris. Särskilt i närtid: brist på mat, mediciner och bränsle väntar. Samt långa lastbilsköer vid hamnarna. Allt enligt det brittiska regeringskansliets egna bedömningar.
Lägg därtill till att Boris Johnsons regering meddelade på måndagskvällen att den kommer att sätta stopp för den fria rörligheten till de brittiska öarna på dagen, torsdagen den 31 oktober, om landet lämnar EU utan ett avtal. Vidare råder det redan en enorm osäkerhet kring vad en hård Brexit skulle betyda, vilket märks genom färre investeringar, sjunkande bostadspriser, svagare handel och jobbtillväxt – och ett rekordsvagt pund.
Stöd Opulens - Prenumerera!
Varför är Boris Johnson då så kompromisslös? Vad driver honom? Hur kan han ta sådana risker?
Han drömmer om fornstora dagar när London var huvudstad i ett världsomspännande imperium. Samväldet finns fortfarande kvar och drottningen är statsöverhuvud i såväl Kanada som Australien. Förhoppningen är att bryta sig loss från EU för att öka handel och annat utbyte med dessa mer geografiskt fjärran, men mer kulturellt lika länder. Och att förbättra den transatlantiska länken med USA. Många Tory-politiker önskar också att London blir ett europeiskt Singapore med låga skatter, färre regleringar och ännu större finansiell sektor.
En annan ledtråd är att Boris Johnsons stora idol är Winston Churchill, som utkämpade och vann andra världskriget. Johnson är även han beredd att betala med ”blod, svett och tårar” för att uppnå det han tycker är rätt.
Dessutom är Boris Johnson en optimist som tror att allt är möjligt. Det är en egenskap som man nästan alltid ska uppmuntra och högakta, men i det här fallet leker Johnson med elden.
Trots att tusentals polska rörmokare bokstavligen har renoverat brittiska badrum i femton år så röstade många för Brexit
Brexitkampanjen spelade också friskt på missnöjet med invandrare, inte minst från Östeuropa. För trots att tusentals polska rörmokare bokstavligen har renoverat brittiska badrum i femton år så röstade många för Brexit, för att stänga gränsen i Engelska kanalen. Att det också skulle betyda en hård gräns mellan Nordirland och Irland talade man däremot tyst om i valrörelsen.
Men en hård Brexit vore en olycka, för alla inblandade. Skilsmässan mellan Storbritannien och EU håller på att bli riktigt infekterad. Relationerna riskerar att bli frostiga även på längre sikt, vilket inte är bra för Europa och världen. Storbritannien är ett viktigt land. Politiskt genom att vara en av fem ständiga medlemmar av FN:s säkerhetsråd och sin i alla fall tidigare frihetliga inställning. Militärt genom kärnvapen och Natomedlemskap. Kulturellt genom vetenskap, historia, språk och musik. Ekonomiskt genom att vara världens sjätte största ekonomi.
Särskilt för Sverige är Brexit sorglig. Britterna har ofta varit våra allierade i olika frågor i EU. Många svenskar bor, studerar och arbetar i Storbritannien. Ett stort antal företag är en del av både den brittiska och svenska ekonomin. Hur det blir framöver står skrivet i stjärnorna.
Brexit visar med all tänkvärd tydlighet hur viktiga politiska ramverk är. Folklig upprorsanda kan i stunden kännas uppfriskande, men när den får omvälvande och genomgripande konsekvenser kan situationen för vanligt folk bli allt annat än trevlig.
Öppenhet, samarbete, tillit och handel är inte att förakta.