BIOENERGI. I september 2017 undertecknade nära 200 forskare ett öppet brev till centrala personer för EU:s klimatstrategier. I brevet uttrycker forskarna stark oro, ja bestörtning, över hur EU:s klimatlagstiftning utvecklas vad gäller skog, skogsbruk, bioenergi och dess vetenskapliga förutsättningarna.
Den pågående klimatförändringen och skogsförvaltningen innebär båda allvarliga hot mot skyddet av såväl klimat, livsmiljö som biologisk mångfald. Europa har minst skyddad skog av alla kontinenter – mindre än 5 % av europas skogsbestånd är skyddad. Med tanke på reduktionsplikt och allmänna krav på att ersätta fossila bränslen med biobränslen är problemet akut. Forskarna menar att EU inte i tillräcklig grad tar ansvar för att skydda dessa biologiska ekosystem från exploatering och heller inte ser skogens roll i ett helhetssammanhang.
Skogens roll är central för att bära och binda koldioxid och för att bevara och skydda den biologiska mångfalden. Europas skogar betecknas som boreala, nordliga barrskogar och tundra och som temperala skogar i ett något varmare klimat med både barr och lövträd. Knappt 3 % av de boreala och 11 % av de temperala skogarna är under skydd. Sveriges yta består till 63 % av skog.
Dagens skogsbruk avverkar allt mer för att ersätta fossila bränslen och produkter med bioenergi och trä. Man riskerar att inte se denna politik i sin helhet och dess konsekvenser för ekosystemens mångfald och motståndskraft, men den bidrar till ökande utsläpp av växthusgaser och försämrar samtidigt skogens roll som kolsänka. Dessutom har dagens skogsbruk kraftigt försämrat vår livsmiljö, och morgondagens riskerar att förvärra den ytterligare.
De nära 200 forskarna skriver: Akuta åtgärder krävs för att avvärja hoten om ökad produktion av bioenergi och därmed försämra skogens, för klimatet så nödvändiga, roll som kolsänka.
Verklig hänsyn till skogens betydelse för att hindra klimatförändringen, skulle innebära att stimulera åtgärder där trä används till långsiktiga projekt så att kolet fortsatt binds och intensiva kolförbränningsmaterial som stål och betong ersätts av trä. För närvarande används ca 60 % av Europas trä till energi (förbränning) och pappersmassa (som är kortlivad). Endast 40 % används till kolbindande produktion. En del pappersprodukter, som förpackningar och reklamskyltar, ersätter inte ens fossil energi. Det saknas hänsyn till skogsbrukets långsiktiga konsekvenser.
Bioenergin är alls inte koldioxidneutral. Tvärtom – förbränning av skogens biomassa medför större koldioxidutsläpp än förbränningen av fossila bränslen på grund av biomassans lägre effektivitet. Ökad avverkning av skogsbeståndet försämrar klimatet, eftersom växande stora träd binder mycket koldioxid medan små nysatta plantor binder lite, och kommer att behöva många decennier på sig att bli stora.
Med avseende på klimatförändringen är det uppenbart, att hållbara skogar behövs som kolsänkor liksom för den biologiska mångfalden och för skogens hållbarhet. Men skogsnäringen skapar homogena och jämngamla träd som ytterligare bidrar till skogens ömtålighet när klimatet förändras och väderförhållandena blir mer utmanande.
Avskogningen måste motarbetas. Att behålla och öka skogens kapacitet som kolsänka måste beaktas – bland annat genom att huvudsakligen använda avverkad skog till långsiktiga ändamål. Vikten av avverkningsspill som marktäckande skydd mot växthusgasutsläpp och som kolsänka måste beaktas.
Ett förslag som kan hindra allt för starkt utnyttjande av skog som biobränsle är: Att införa en stigande koldioxidavgift på alla bränslen. Det skulle stimulera långsiktig användning av skogens rikedomar, bromsa förbränning med koldioxidutsläpp som följd och på sikt göra oss medvetna om värdet av skog och mark för bindning av just koldioxid.
info@opulens.se
