VEGONORM. Nu är det dags att också den offentliga sektorn tar avstånd från det som är påfrestande för miljön, folkhälsan och djuren, skriver Annie Karlsson från Djurens rätt. Det handlar om att drastiskt minska konsumtionen av resurskrävande animalier i maten vi äter.
Sommarens torka och värmebölja, som forskare betraktar som kopplat till den globala uppvärmningen, visade hur sårbart vårt nuvarande jordbruk faktiskt är. En tydligare signal kan vi inte få om att det är dags att ställa om produktionen från resurskrävande och klimatbelastande animalier till mer växtbaserade alternativ. Här kan kommuner och övriga offentliga verksamheter fylla en viktig funktion.
Djurindustrin står globalt för lika mycket växthusgasutsläpp som hela transportsektorn. Av matens klimatavtryck i Sverige kommer 75 procent från animaliska livsmedel enligt Naturvårdsverket. Skog som avverkas för foderodlingar eller betesmark frigör koldioxid medan jordbruksmark och stallgödsel släpper ifrån sig lustgas. Nötkött har framförallt en stor klimatpåverkan, då den allvarliga växthusgasen metan bildas naturligt i idisslares matsmältningssystem.
[CONTACT_FORM_TO_EMAIL id=”2″]
FN och andra internationella organisationer menar att ett globalt skifte till en växtbaserad kost är nödvändigt för att undvika klimatförändringarnas värsta konsekvenser och säkra livsmedelsförsörjningen i takt med jordens stigande befolkning. Det är accepterat i forskarvärlden numera. Nyligen uttalade sig experter inom stiftelsen RISE om att kött-och mejeriproduktionen inom EU måste halveras till 2050. Men ännu har detta faktum inte anammats av världens regeringar eller befolkningen i stort.
Svenskt jordbruk domineras av ensidiga monokulturer och då främst foderodlingar som tar upp så mycket som 70 procent av åkerarealen. Grödorna det rör sig om är spannmål och vall. Anledningen till att det krävs enorma markarealer till att föda upp djur beror på att för varje steg i näringskedjan går 90 procent åt till djurets kroppsvärme och rörelser. Det intensiva jordbruket har sänkt grundvattennivån och förstört våtmarker, vilket försvårar färskvattenförsörjning i perioder då regn uteblir. Dessutom läcker kväve och fosfor ut till vattendrag och bidrar till övergödningen av Östersjön.
De djur som betar på ängsmarker med en betydelsefull biologisk mångfald är ytterst få, till skillnad från vad kött- och mejeribranschen själva ibland hävdar. Andelen så kallat naturbeteskött är försvinnande litet i och med att de näringsfattiga markerna inte lönar sig för bete. Istället äter djuren vanligen odlat gräs från gödslad åkermark.
Merparten av det svenska nötköttet kommer från mjölkindustrin. En ko insemineras årligen för att börja laktera och efter varje födsel separeras hon från kalven. Tjurkalvar har inte mycket värde för industrin i och med att de inte kan producera mjölk och dödas inom 18 månader. Genomsnittsåldern för en svensk mjölkko är 5 år, när de egentligen kan bli runt 20 år gamla.
Av Sveriges grisar lever 98 procent av dem i betongbyggnader och får aldrig se solljuset förrän de vid 6 månaders ålder skickas till slakt. Liknande förhållanden gäller för kycklingar som föds upp i stallar med tiotusentals individer, där de på 5 veckor ökar sin kroppsvolym så till den grad att benen inte alltid bär dem.
En växtbaserad kost har visat sig minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, diabetes typ 2 och vissa typer av cancer. Rött kött och processat kött är numera klassat som cancerframkallande av WHO. Livsmedelsverket råder därför att minska intaget av rött och processat kött och inte överskrida 500 gram i veckan. Redan 2013 rekommenderade Livsmedelsverket skolorna att för miljön och hälsan öka andelen baljväxter och grönsaker i måltiderna och hålla nere köttkonsumtionen.
Utbudet av växtbaserade produkter, bland annat gjorda på svensk havre och bönor, har expanderat enormt i butikshyllorna. Förändringen börjar också synas i Jordbruksverkets statistik — 2017 sjönk köttkonsumtionen rekordmycket och ser ut att fortsätta göra det 2018. Hittills är det medvetna konsumenter som drivit på utvecklingen. Nu är det dags att också den offentliga sektorn tar avstånd från det som är påfrestande för miljön, folkhälsan och djuren.
Med vegonorm “vänder vi på steken” och låter basutbudet bestå av vegetabilier medan kött serveras bredvid som tillbehör. På så vis kan matens negativa påverkan minska drastiskt samtidigt som alternativ finns för de som absolut vill ha animalier i måltiden.
I många kommuner syns en positiv utveckling med KRAV-certifieringen som pågår i de offentliga köken. KRAV ställer bland annat högre krav på djurskydd såsom utevistelse. En större andel vegetabilier i kombination med certifieringen skulle innebära lägre kostnader för kommunen samtidigt som mer klimatsmart, hälsosam och etisk mat serverades.
Växtbaserad mat är framtiden. Vilken kommun vågar bli först med att testa vegonorm?
info@opulens.se
