EXPLOATÖRER. Sanningen är att de dominerande staterna inom Europeiska unionen har utnyttjat grekernas nödläge för att berika sig. Med hjälp av hot och utpressning har man tvingat de grekiska ledarna att gå med på överenskommelser som varit gynnsamma för tyskar, fransmän och holländare, skriver Torsten Rönnerstrand.
”Det är svårt att förstå hur Grekland fungerar” skriver Anders Borg i sin nya bok Finansministern. Det är sant, men man kan ändå tycka att han som nationalekonom och före detta finansminister borde ha jämförelsevis goda möjligheter att sätta sig in i ämnet. Det hindrar inte att hans uttalanden om den grekiska ekonomin ofta är vilseledande eller direkt felaktiga.
Särskilt tydligt var detta under Borgs tid som finansminister. Då påstod han att den ekonomiska krisen i Grekland berodde på att grekerna arbetade minst i Europa och att de gick i pension vid 40 års ålder. Sanningen var dock en helt annan. Enligt statistik från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) 2011, arbetade greken detta år 2017 timmar om året, vilket var betydligt mer än holländarna (1379 timmar) och tyskarna (1143 timmar). Inte heller var det sant att grekerna skulle gå i pension vid 40 års ålder. Enligt all tillgänglig statistik var pensionsåldern i Grekland vid denna tid högre än i Sverige.
Borgs uttalanden om grekernas lättja har många gånger dementerats, men det tycks han inte ha tagit intryck av. Hans bok Finansministern innehåller också en rad nya påståenden om den grekiska krisen som det finns anledning att ifrågasätta. Ett exempel på det får vi, när han hävdar att ”skattebetalarna i andra länder ställde upp” för att lösa Greklands problem och att det därför är svårt att förstå varför grekerna protesterat mot de så kallade ”räddningspaketen”.
Detta är ett mycket missvisande sätt att beskriva vad som hänt. Sanningen är att de dominerande staterna inom Europeiska unionen (EU) har utnyttjat grekernas nödläge för att berika sig. Med hjälp av hot och utpressning har man tvingat de grekiska ledarna att gå med på överenskommelser som varit gynnsamma för tyskar, fransmän och holländare men mycket ogynnsamma för grekerna.
Stöd Opulens - Prenumerera!
Det mest slående exemplet är Tyskland. Många tyskar tycks tro att de genom ekonomiska uppoffringar räddat Grekland från kollaps, men sanningen är en helt annan. En studie från det mycket ansedda forskningsinstitutet Halle Institute for Economic Research (IWA) visar att den grekiska krisen är den enskilt viktigaste anledningen till tyskarnas goda ekonomi. Enligt institutet ska krisen ha lett till att de tyska skattebetalarna fram till 2015 tjänat runt 100 miljarder Euro.
Detta beror till en del på att det utlovade ”räddningsprogrammet” varit förknippade med villkor som varit förmånliga för tyskarna men mycket oförmånliga för Grekland. Det gör att merparten av de utlånade pengarna utan dröjsmål gått tillbaks till Tyskland i form av räntor och amorteringar. Sålunda medgav den tyska förbundsregeringen att landets skattebetalare fram till 2018 tjänat 2,9 miljarder euro på lånen till Grekland.
Därtill kommer att lånen givits i utbyte mot löften om en utförsäljning av allmän egendom på villkor som är dåliga för Grekland men mycket förmånliga för tyska intressenter. Exempel på det är de utlovade – och i många fall redan genomförda – försäljningarna av 38 flygplatser, 12 hamnar, elverken, gasverken, järnvägarna, posten, oljebolagen, fyra varma källor, 700 km motorväg, hotell, öar, stränder samt ett 2 000 kvadratmeter stort slott i nygotik beläget på Korfu.
Man kan också undra hur det kommer sig att han gång på gång gör uttalanden om den grekiska krisen som är vilseledande eller direkt felaktiga.
De av Tyskland framtvingade utförsäljningarna har inte oväntat väckt starkt motstånd bland grekerna. Ett exempel är utförsäljningen av vattenledningssystemet i Thessaloniki (EYATH). Det visade en inofficiell omröstning som arrangerades i samband med de regionala valen 18 maj 2014. Där var 98 % av de 218 000 röstande motståndare till en utförsäljning. Men motståndet kommer inte bara från vanliga medborgare. I slutet av maj 2014 förklarade Högsta Domstolen att utförsäljningen av vattenverket stod i strid mot landets grundlag.
Mot denna bakgrund måste man fråga sig om Borg verkligen menar allvar, när han i Finansministern hävdar att grekernas protester är svåra att förstå. Man kan också undra hur det kommer sig att han gång på gång gör uttalanden om den grekiska krisen som är vilseledande eller direkt felaktiga.
info@opulens.se
