VALÅR. Den politiska vilsenheten är stor. En förvirrande oklarhet har fått fäste i mitten av alla väsentliga politiska diskussioner, skriver Crister Enander.
Då ideologierna alltmer har förlorat sitt ursprungliga innehåll och varje ansats till förankring är det i dag omöjligt att avgöra hur partierna verkligen kommer att agera under den fyra år långa mandatperioden. Det finns inte kvar några ideologiska hållpunkter. Så efter valet, när rösterna är räknade och makten fördelad i riksdagen, återstår endast ett tomrum av otydlighet och nyckfullhet.
Draget av tillfälligheter är otäckt påtagligt.
Socialdemokraterna är inte längre socialdemokrater. Liberalerna är inte längre alls liberala. De konservativa har snabbt och smidigt bytt inställning i många frågor. Och vad Centerpartiet vill vet väl ingen.
Så vad är det egentligen vi röstar på? Det är inte lätt att säga. Det går inte att avgöra ens när vi står framför valurnorna.
Många försöker att förstå och få en åtminstone försiktig antydan om hur de egna åsikterna kan omsättas i en politisk hemvist i dagens partipolitiska röra av kortsiktiga löften och mer eller mindre aparta utspel. Många söker sig till de lättillgängliga tester som många tidningar erbjuder i sina nätutgåvor. De går numera under namnet valkompasser. Ett mer trubbigt instrument får man anstränga sig för att hitta. Svaren är otillförlitliga på gränsen till lögnaktiga men desto tydligare i sin illusoriska pålitlighet.
Expressen har en. Metro har en. Även den en gång anrika morgontidningen Svenska Dagbladet erbjuder sina betalande läsare en. Dagens Nyheter verkar saluföra tjänsten med viss klädsam blygsel. Det verkar som om tidningarna i denna valrörelse valt att presentera samma valkompass. Men när jag svarar på frågorna på exakt samma sätt skiftar ändå procentsatserna i resultatet som ska visa var mina sympatier ligger. Det är smått perverst.
Resultatet, som ser högst vetenskapligt ut genom sina exakta procentsatser, beror självfallet helt och hållet på vilka frågor som ställs. Råden de ska ge är falskare än vad som förr sades om gammal hederlig statistik.
Ingen granskar granskarna. Det är ett faktum som vi tycks bli tvungna att leva med även framöver. Det blir ett större och större problem i och med den tilltagande makt som medierna har fått över politiken. Press och tv driver ofta politikerna framför sig. Och att till exempel Sverigedemokraterna fått exceptionellt stor uppmärksamhet är nog de flesta – ja, alla utom SD, förstås – överens om.
Så har pressen bestämt. Dess politiska prioriteringar är vad som avgör vad som är intressant och vilka frågor som diskuteras.
Här finns alltså ett stort och högst oönskat utrymme för godtycke. Frågan om huruvida tidningarnas politiska färg – så gott som alltid på högerkanten för övrigt – går igen i de frågor som ställs är omöjlig att reda ut.
Valkompassen är framtagen på uppdrag av TT – uppenbarligen i någon form av samarbete med SVT och konkret utformad av några forskare som ska ge den ett sken av vetenskaplighet. Men att Valkompassen har enbart en – jag säger en – fråga om vården är milt sagt graverande. Alla bedömare är ense om att valets två i särklass viktigaste frågor är vård och invandring.
Mot den bakgrunden blir Valkompassens välmenande råd rent av farliga. Att den enda fråga som tar upp vården sedan handlar om tandvården understryker än mer snedvridningen.
Vilsenheten lär näppeligen bli mindre. För vems intressen är denna valkompass skapad? Den frågan har inget enkelt svar. Att den över huvud taget existerar handlar givetvis uteslutande om att locka vilsna väljare till tidningarna. Och tillhandahålla läsare till annonsörernas ettriga budskap.
Pengar och politik kommer varandra allt närmare även i den svenska valrörelsen. Frågan är hur långt vi har kvar till de absurda och helt kapitalstyrda presidentvalen i USA.
Inte långt dessvärre, inte alls långt.
Valkompassen är ett störande utslag av en tilltagande dränering och urlakning av hur politiken framställs och behandlas. Tjugofem frågor, tjugofem klick, ska vara till hjälp. Vilsenheten blir norm, förvirringen en dominerande hållning.
crister.enander@opulens.se
