FÖRLAGSKRIS. Tryckerikrisen drabbar förlagen med full kraft inför julruschen. Den leder till försenade böcker, högre papperskostnader och krävande planering.
– Jag har aldrig varit med om något liknande och jag har jobbat 30 år i branschen, säger Eva Hansén, produktionschef på Bonnierförlagen.
Pappersbruken läggs ner samtidigt som efterfrågan på returpapper växer, men den tillverkningen kräver färsk fiber från levande pappersbruk som nu är en bristvara och alltså skjuter priserna på returpapper i höjden.
I grunden är maskinbristen dock större än råvarubristen i pappersbruken. Maskinerna är inte anpassade för boktryckning och under coronakrisen har det också varit svårare att köpa reservdelar till maskinerna.
Gör man hårdbundna böcker är det gråpapp i pärmarna, och då kan råvarubrist uppstå för det görs inget sådant material i Skandinavien.
Många vill slimma produktionen och inte hålla några lager, vilket också gör systemet sårbart.
Snart är det jul, en av de årstider då vi köper som mest böcker, och samtidigt befinner sig förlagen i en av de värsta tryckerikriserna på decennier. Efterfrågade titlar kan ta slut redan före julruschen. Det har skapat en besvärlig situation menar Anton Gustavsson på Weyler, som bland annat ger ut Sara Martinssons “Knäböj” – Augustprisnominerad som bästa fackbok.
– Normalt sett kan man trycka till en bok på ett par veckor och nu blir det väldigt svårt med de korta tider som behövs till exempel vid ett Augustpris. Eftersom Augustgalan är den 22 november är det svårt att få fram böckerna till jul, säger han.
Läget är detsamma för Galago förlag, som ger ut Mats Jonssons “När vi var samer” – nominerad till bästa skönlitterära bok.
– Om han skulle vinna kommer de att ta slut, och det skulle de nog göra ändå. Men det går inte att göra så stora tilltryck som man vill nu, säger pressansvariga Sofia Olsson på Galago.
Coronapandemin roten
Krisen kom smygande efter sommaren, berättar Eva Hansén, produktionschef på Bonnierförlagen. Hon kallar det hela för en “lose-lose-situation”.
– Den drabbar dig som bokköpare, den drabbar bokhandeln, förlagen, tryckerierna och pappersbruken. Det är enormt tråkigt.
Roten till problemet är coronapandemin, som har fått leveranssystemen att braka samman, förklarar Alf Linder på tryckeriet Scandbook i Falun. I förlagsbranschens fall har det lett till att förlagens vanligtvis omfattande tryckeriverksamhet i Asien har flyttats till Europa. Och då överbelastas de europeiska systemen, vilket också Svensk Bokhandel var tidiga med att rapportera om.
– Det är fullbokat på alla tryckerier, och pappersbruken går på max. Det är en total överbelastning vilket också gör att råvarorna stiger i pris, säger Alf Linder, som lägger till:
– Vi jobbar 7–24 för att få ut böcker till alla förlag men det är kämpigt.
Inte bara tryckkapacitet saknas, det råder också pappersbrist – av en rad orsaker. Många pappersbruk har lagts ner. På de bruk som ändå finns kvar är det inte brist på råvaror utan på maskiner som ställer till det. Att bygga om en pappersmaskin är inte som att laga en kaffemaskin, förklarar Eva Hansén, det krävs år av planering.
– Och bruken har sett att behovet av papper har minskat jättemycket – bokbranschen har ju vänt uppåt i coronatider men tidningsbranschen har dykt. Vissa maskiner tillverkar både tidnings- och bokpapper men tidningsbranschen har dragit mer papper, säger hon.
Små förlag drabbade
Hela förlagsbranschen drabbas alltså av förseningar – även Bonnierförlagen, som ännu inte vet om några böcker kommer att bli försenade till julen. Situationen är oroande, enligt Johannes Holmqvist på det mindre förlaget Tranan. Under senhösten har alla förlagets böcker blivit en till två veckor sena.
– Det kan låta som lite men det är mycket som står och faller med leveransdatum och recensionsdatum. Man har så kort tid på sig att ge ut en bok tills den blir glömd, säger han.
Tranan har också, liksom andra förlag, drabbats av tryckeriernas prishöjningar, som bland annat beror på dyrare pappersmassa och el. Än så länge är höjningarna hanterbara, enligt Johannes Holmqvist.
– Men ingen kan ju svara på hur det kommer fortsätta och om situationen förvärras ytterligare och det blir ännu dyrare, säger han.
Nya arbetssätt
För förlagen krävs nu mer framförhållning, och många funderar på om nya arbetssätt kommer att krävas i framtiden. Eva Hansén tror att krisen kommer att lätta i början av nästa år, då färre böcker trycks, men att den kommer pågå något halvår till.
Även Alf Linder tror att krisen är tillfällig. Pappersförbrukningen går generellt ner i Europa, och egentligen är det balans i systemen. Samtidigt pekar han på att den senaste tidens kris har blottat hur det globala systemet är allt för känsligt.
– Så fort något brister då brister hela kedjan. Där får man nog börja tänka om.
Fler har börjat lägga pussel under coronapandemin, och i dem används samma material som i omslagen till pocketböckerna, vilket har lett till en ökad konkurrens om materialet. När världen ställer om från plast till kartongförpackningar konkurrerar tryckerierna också med förpackningsindustrin – som kan vara mer lönsam.
Pappersbruken läggs ner samtidigt som efterfrågan på returpapper växer, men den tillverkningen kräver färsk fiber från levande pappersbruk som nu är en bristvara och alltså skjuter priserna på returpapper i höjden.
I grunden är maskinbristen dock större än råvarubristen i pappersbruken. Maskinerna är inte anpassade för boktryckning och under coronakrisen har det också varit svårare att köpa reservdelar till maskinerna.
Gör man hårdbundna böcker är det gråpapp i pärmarna, och då kan råvarubrist uppstå för det görs inget sådant material i Skandinavien.
Många vill slimma produktionen och inte hålla några lager, vilket också gör systemet sårbart.
Elin Swedenmark/TT
