Suzanne Osten ställer saker på sin spets

Suzanne Osten

Född: 1944.

Uppväxt: På Stora Essingen, tillsammans med sin mamma Gerd som var filmkritiker och vars psykiska problem tilltog under åren.

Namn: Under sina första år hette hon Carlota efter en spansk cirkusartist. I skolan tog hon sig namnet Suzanne för att slippa bli mobbad. Om någon kallade henne Sussie lät hon bli att svara.

Bakgrund: Studentteatern i Lund, Fickteatern, Unga Klara, är utbildad gestaltningsterapeut samt frilansande regissör och föreläsare.

Bor: I Stockholm.

Familj: Särbo, dotter och ett barnbarn som i dag är 25 år och som även hon jobbar med teatern.

Framtidsplaner: Är erbjuden att regissera en ännu ospelad pjäs av Lars Norén på Kulturhuset Stadsteatern våren 2022. Förhandlar med Dramaten om en processdriven uppsättning året efter.

Läser just nu: “‘Övervakningskapitalismen’ av Shoshana Zuboff, det är måsteboken som ingen får låta bli att läsa. Hon är en jättespännande Harvardforskare som bestämt sig för att bekämpa att algoritmerna äter upp våra liv. Den är välskriven och läskig.”

Lyssnar på: “I går en jättebra platta av Tom Jones som var samhällskritisk, och som var otroligt bra. Och allt udda som jag kan komma över. ”

Suzanne Osten om…

… sitt tidigare projekt med ungdomar i Hjulsta och dagens gängkriminalitet:

Jag vill inte vara teaterromantiker. Det är inte skådespelare vi ska utbilda. Det är det inre livet vi ska ha idéer om, det existentiella i människan, varför lever vi? Vad är meningen med allt? Är en Rolexklocka viktigare än grodan som jag har i handen? Det finns så mycket som de här barnen aldrig möter, de behöver relationer och sugs in av större grabbar som ger dem uppdrag. Det är så klockrent tydligt, vad har de att sätta emot?

…om “Jösses flickor”:

Då skrev vi en tidsanda, men jag blir lika rörd när jag hör det nu. För när vi var unga hade vi ingen koll på alla som gått före oss, och det gjorde oss förbannade. Vi satt på arbetarrörelsens arkiv och läste om mängder av kvinnor som vi aldrig fått lära oss om. Allt är kunskapsbaserat, om man inte vet något kan man inte förändra. Vi var tvungna att plugga, hur ser ett samhälle ut, vad är viktigast?