BOKSLÄPP. Ett ukrainskt portalverk, essäer om havet och kärleksbrev till fiktionen – så ser boksommaren ut. Här är nyheterna att se fram emot, skrivna av bland andra Oksana Zabuzjko, Patrik Svensson och Johannes Anyuru.
“Den lodande människan” av Patrik Svensson
Debutboken “Ålevangeliet” renderade honom ett Augustpris. Nu är Patrik Svensson tillbaka vid havet, som han utforskar ur nya perspektiv: hur bidrog kaskelotvalen till exempel till upplysningen? Det handlar också om den nyfikenhet som i alla tider har fått människor att ge sig ut på öppet hav.
“De andras land” av Leïla Slimani
Slimani tilldelades Goncourtpriset för “Vaggvisa”, och kommer nu med en trilogi om Marocko efter kriget. I centrum står marockanska Amine Belhaj som strider i den franska armén och möter Mathilde från Alsace. De två återförenas i Rabat 1947 och lever ett liv fullt av umbäranden. Boken skildrar också de spänningar mellan kolonisatörer och nationalister som mynnar ut i Marockos självständighetsförklaring 1956.
“Fältstudier i ukrainskt sex” av Oksana Zabuzjko
Den har utnämnts till ett portalverk för det fria Ukraina och gavs ut i Sverige 2006. Nu kommer Zabuzjkos bok i nytryck. Romanen handlar om en kvinnlig litteraturvetare som försöker frigöra sig från en våldsam och destruktiv kärleksrelation, strax efter Sovjetunionens fall – och författaren drar en parallell mellan de ukrainska männens behandling av de ukrainska kvinnorna och Sovjets förhållande till Ukraina.
“Ixelles” av Johannes Anyuru
Anyuru är tillbaka med den första romanen sedan Augustprisbelönade “De kommer att drunkna i sina mödrars tårar”. Den handlar om Mio som dör, och Rut som ensam uppfostrar deras gemensamma son. Men en dag får hon höra om en medvetslös pojke som har en inspelning med Mios röst – trots att maken borde vara död. Den vindlande romanen beskrivs som “ett kärleksbrev” till biblioteken, fiktionen och påhittade liv.
“Löftet” av Damon Galgut
Damon Galgut har varit nominerad till Bookerpriset flera gånger men fick det till slut för romanen “Löftet”. Där återberättas en vit familjs liv i skuggan av det sönderfallande apartheidsystemet – och boken kan läsas som en allegori över den vita befolkningens skuld. Galgut skildrar Sydafrika från regimens sista dagar fram till 2018, när Jacob Zuma avgår som president och framtidshoppet har kommit på skam.
“Fine de Claire” av Daniel Gustafsson
Det handlar om en människas många lager när Daniel Gustafsson är tillbaka efter Augustprisnominerade “Odenplan”. En kvinna kör söderut genom Sverige mot ostronodlingarna på franska Atlantkusten, via själlösa hotell längs Europas motorvägar. En äventyrsberättelse från 1800-talet tränger också in i samtidsskildringen.
“Fri” av Lea Ypi
Den här memoarboken av Lea Ypi – professor i politisk teori vid London School of Economics – tilldelades det brittiska Ondaatjepriset. Det är en skildring av hennes uppväxt i Albanien under kommunismens kollaps, där isolering och övervakning präglade vardagen tills regimen föll 1990. Men även den nya friheten visar sig ha en brutal baksida.
“Fosterlandet kommer att lämna dig i sticket, min son” av Arkadij Babtjenko
Med humor, satir och ursinne skildrar ryss-ukrainske Babtjenko, som själv är krigsveteran, krigets verklighet i Ukraina. Nyskriven prosa, som enligt förlaget är både “gränslös” och “skoningslös” i sina betraktelser av tragedin som nu pågår.
“Skogslandet” av Lisa Röstlund
Det pågår en strid om Sveriges skogar – och journalisten Lisa Röstlund har trängt djupt in i den. Medan vissa larmar om att de sista skogarna försvinner menar skogsbolag att landet fortfarande är rikt på skog. Lisa Röstlund går till botten med hur det ligger till, och stöter på människor som bara vill uttala sig anonymt, grannar som har dödshotats och etablerade forskare som blir utmobbade.
“Februari 33” av Uwe Wittstock
Den här boken kan läsas som en historielektion eller en thriller. Den handlar om februari 1933, den månad då allt förändrades i Tyskland – efter att Adolf Hitler valts till rikskansler. Utifrån dagböcker och dokument skildrar Wittstock hur Weimarrepublikens litterära liv ödeläggs och tillvaron skakar för författare som Bertolt Brecht, Erich Maria Remarque, Else Lasker-Schüler och Alfred Döblin. Men vem anpassar sig och vem flyr?
“Ett land av snö och aska” av Petra Rautiainen
The Guardian valde nyligen Petra Rautiainens debutbok till en av årets bäst översatta böcker. Det är en historisk roman, om ett kapitel tystad nordisk historia. I det finska Lappland kallas en ung soldat in 1944 för att arbeta som tolk i ett nazistiskt fångläger, där “rasförrädare” och samer lever under ohyggliga förhållanden. Ett par år senare kommer en journalist till platsen, där hon får kontakt med en ung samisk flicka – och omfattningen av de tystade händelserna uppdagas.
Elin Swedenmark/TT
