EXIL. Aleksandr Slupachik flyr Ryssland efter krig, mobilisering och press från FSB. Nu söker han asyl i Norge och siktar in sig på att arbeta för urfolksrättigheter.
Aleksandr Slupachik var fram tills september ledare för OOSMO, en offentlig organisation för juridisk hjälp och kulturarvet för det samiska samhället på Kolahalvön. Efter den ryska mobiliseringen lämnade han Kolahalvön. På samma sätt flydde den samiske aktivisten Andrei Danilov från regionen efter Rysslands angrepp på Ukraina. Båda är nu i Norge för att söka asyl. Danilov kommer få asyl och Slupachiks ansökan är under behandling.
— När jag började arbeta med frågor om ursprungsbefolkningar var jag naiv, säger Slupachik i en intervju med Barents Observer.
— Jag trodde att [rysk] lagstiftning gav möjligheter till utveckling, att ursprungsbefolkningar har rätt att förvalta sina landområden, rätt till självstyre och så vidare. Senare stod det klart för mig att så är det inte alls i verkligheten, förklarar den samiska representanten.
Innan männen kom till Norge uttryckte de att de upplevde en press från den ryska säkerhetstjänsten.
— De försökte på olika sätt påverka mitt arbete. Till exempel så bjöd de 2018 för första gången in mig till en ”intervju” för att få veta mer om det samiska samhället, säger Slupachik. På skämt frågade de mig om jag skulle göra någon form av revolution.
FSB-tjänstemän gjorde 2021 ett oväntat besök på Slupachiks arbetsplats där han förhördes om pågående samisk verksamhet.
— De frågade mig om jag känner folk från extremistiska organisationer och ville att jag skulle skriva under ett protokoll. Dokumentet hade sidnummer 1, 2, 4. Det fanns ingen sida nummer 3! Det betyder att de senare kunde lägga till vilken sida som helst, säger Slupachik.
När poliserna ombads av Slupachik att rätta till problemet ignorerade de hans begäran och började istället söka igenom hans privata tillhörigheter.
Den samiska representanten förklarar att OOSMO inte är den enda urfolksorganisationen som upplever det nuvarande pågående trycket från de ryska myndigheterna. Men vissa organisationer har känt behovet av att ge efter och framstår därför som anhängare av aggressionerna mot Ukraina. Efter Slupachiks exil undertecknade Kolasamernas förening nyligen ett officiellt brev som uttrycker deras stöd till Putin och hans krig. Trots sin exil har Aleksandr Slupachik planer på att fortsätta arbeta för urfolks rättigheter.
— Att jag och min familj nu är i säkerhet ger en möjlighet att säga vad jag anser vara nödvändigt och beskriva det verkliga läget med urfolksrättigheter, säger han.
På grund av säkerhetsskäl tystas många aktivister som fortfarande befinner sig inom Rysslands gränser.
— Jag hoppas att jag kan fungera som en slags mellanhand mellan de ryska samerna och samer i resten av världen, framhåller han.
info@opulens.se
