KVINNOHISTORIA. Podcastserien Kvinnors Plats lyfter kvinnor i filmhistorien i ett samarbete mellan Stockholms Kvinnohistoriska och Svenska Filminstitutet. Först ut är berättelsen om Anna Hofman-Uddgren, Sveriges första kvinnliga filmregissör.
Kvinnans Plats är en podcastserie av museet Stockholms Kvinnohistoriska. Under tre avsnitt uppmärksammas kvinnors plats i filmhistorien, genom ett samarbete med Filminstitutet, Nordic Women in Film och Filmarkivet.se. I det första avsnittet intervjuar Emma Ikekwe teaterforskaren Marika V. Lagercrantz om filmpionjären Anna Hofmann-Uddgren.
– Vi har i uppdrag att lyfta berättelser om kvinnor i historieskrivningen och bland annat kvinnor i film. Om vi ser till vår samtid känns det aktuellt, säger Sandra Åhman, producent, Stockholms Kvinnohistoriska.
Hon menar att det statistiskt sett är färre kvinnliga regissörer som vinner priser för sitt arbete, och därför blev Anna Hofmann-Uddgren extra intressant.
– Genom henne kan man få en inblick i hur livet kunde se ut som kvinnlig regissör under tidigt 1900-tal, och genom historien kan vi förstå vår samtid.
Anna Hofman-Uddgren började tidigt ägna sig åt filmen när biograferna tog över teaterscenerna. Mellan 1911 och 1912 regisserade hon sex filmer och bland dem finns två av August Strindbergs pjäser, Fröken Julie och Fadren, samt ett manus av Elin Wägner. Hofman-Uddgrens karriär blev intensiv men kortlivad.
Om henne säger Marika V. Lagercrantz i poddavsnittet att: det är svårt att fantisera om vad för filmer hon skulle ha gjort och hur det skulle ha gått, men man skulle kunna se hennes karriärväg som en slingrig bana, där hon tog sig fram där det var möjligt. På det sättet speglar hennes karriär tiden hon levde i.
Vilka andra två kvinnor i filmhistorien som kommer att uppmärksammas i podcasten är fortfarande hemligt, men enligt Åhman blir det en blandad skara för att få en spännande variation på berättelser.
Podcasten Kvinnans Plats bjuder in historiker och forskare som berättar om kvinnors vanliga och ovanliga livsöden med staden som utgångspunkt. Berättelserna kretsar kring bland annat aktivism, förbjudet sex och skönhetsideal. Åhman berättar att podcasten är ett sätt att lyfta fram vår gemensamma historia genom kvinnohistorien, och att tillgängliggöra den för en bred publik.
– Vårt mål är att kvinnohistorien ska bli en del av allmänbildningen och en naturlig del av vår kunskapsbank, säger hon.
elin.stadenberg@opulens.se
