KVINNORS RÖST. I år är det 100 år sedan kvinnor för första gången fick rösta i det svenska riksdagsvalet. Det firar Göteborgsoperan med hyllningskonserten “Kvinnors röst”, som bygger på musik av enbart kvinnliga tonsättare.
Thea Musgrave, Cécile Chaminade, Dora Pejačević, Ethel Smyth ‒ det är de kvinnliga tonsättarnas afton när Göteborgsoperan bjuder in till hyllningskonserten “Kvinnors röst” den 14 oktober.
Under ledning av dirigenten Henrik Schaefer ska Göteborgsoperans orkester och damkör, samt solisterna Sofie Asplund och Katarina Karnéus, framföra verk av kvinnliga tonsättare som i vissa fall var nya bekantskaper även för de medverkande.
“Är så vackra”
Hovsångaren Katarina Karnéus är särskilt förtjust i de fyra sångerna av den ungersk-kroatiska tonsättaren Dora Pejačević som hon ska framföra under konserten.
‒ Hon har skrivit 58 verk. Det är ju helt otroligt. De här sångerna som jag har blivit introducerad för ‒ “Verwandlung”, “Liebeslied”, Zwei schmetterlingslieder ‒ de är så vackra, säger Katarina Karnéus.
‒ Hon skrev dem ursprungligen för fiol, röst och orgel, men orkestrerade dem senare. Det är de versionerna vi kommer att framföra tillsammans med Göteborgsoperans orkester.
Senast 110 år sedan
En annan tonsättare som lyfts fram under kvällen är svenska Elfrida Andrée. Hennes verk “Kantat vid internationella kvinnliga rösträttskongressen” uppfördes senast för 110 år sedan.
På Göteborgsoperan ska det ske igen.
‒ I kantaten sjunger heliga Birgitta, det vill säga jag, “Du bringar ditt rike i våda, och du är ej din krona värd. Från onda vägar du vike och bygge med lag ditt rike” ‒ starka ord riktade mot kungahuset. Det ledde till att kvinnorna i Sverige faktiskt fick rösträtt i riksdagsvalet den 12 september 1921, säger Katarina Karnéus.
Patrick Stanelius/TT
