Helgporträttet: “Hon gjorde det många drömmer om”

DOKUMENTÄR. SVT-reportern Sindra Grahn är skaparen bakom den nya dokumentären om poeten och dramatikern Bodil Malmsten, Ett jävla liv – en film om Bodil Malmsten. Dokumentären skildrar både den ständiga längtan bort såväl som hennes förmåga att aldrig ge upp.

Varför kändes det viktigt att gestalta Bodil Malmsten och hennes liv?

– Det är omöjligt att inte bli berörd av både Bodil Malmstens dikter och person. Hennes förmåga att med några få ord skapa tankar som stannar kvar. Tankar som växer med tiden. Hennes intensitet i de intervjuer jag sett genom åren har gjort mig nyfiken. Jag har velat veta var ilskan och hennes skarpa blick för samhället och samtiden kommer från.

Berätta lite om handlingen!

– Filmen skildrar några av de stora händelserna i Bodil Malmstens liv. Uppbrottet från familjen i Jämtland när hon skickades till fosterhem i Vällingby, Bodils olyckliga ungdom som kulminerade i ett självmordsförsök och hennes kamp mot ett kulturetablissemang som hon aldrig kände sig insläppt i. Och flytten till Frankrike såklart. Arkivmaterial blandas med Bodils dikter som hon själv läser och hennes familj och vänner berättar om vem hon var för dem. Musikern Plura Jonsson, som delade sommarställe med Bodil, sammanfattar henne med orden “hon var rödhårig och längtade bort”.

Att berätta om ett helt liv på en timme låter som ett stort ansvar, hur har du valt ut vilka delar av hennes liv du vill gestalta?

– Ja, det är verkligen ett stort ansvar. Jag försöker påminna mig själv om att det här är min bild och tolkning av Bodil Malmsten. Självklart var Bodil mycket mer och mycket annat än det jag berättar, men jag har fastnat vid och försöker skildra Bodil Malmstens jävlaranamma. Hur hon alltid hoppat upp på hästen igen hur illa hon än slog sig. Hon gav aldrig upp. Eller som hon själv sa i en intervju från 80-talet ”man måste leva ett jävla liv kanske, men man måste leva det till fullo, för det är det enda vi har. Det här enda nuet”.

– I mitten av livet, när andra börjar trappa ner och avveckla, gör Bodil tvärt om. Hon säljer sin lägenhet, tar körkort, emigrerar till Frankrike och lär sig franska. Hon tvingar sig själv att hela tiden ta tillvara på livet. Sitt enda nu.

Malmsten var en folkkär poet och författare, vad var det som gjorde henne så omtyckt, tror du?

– Att vara folkkär och poet är egentligen en självmotsägelse, men när Bodil satte sig i den där bilen vid 55 års ålder, brände iväg och lämnade allt för Frankrike, blev hon just detta. En folkkär poet. Hon gjorde det som många drömmer om. Lämnade allt och började om. Hon vägrade att låta livets självklara dramaturgi styra. Istället skrev hon om slutet på sin egen biografi.

Ändå hade hon svårt för att ta till sig uppskattningen från sina läsare, har du hittat några svar på hur det kom sig? Varifrån kom mörkret hon bar på?

– Att Bodil Malmsten blev bortlämnad till fosterhem som barn tror jag hade stor inverkan på hennes fortsatta liv och författarskap. Sen tror jag att Bodil Malmstens uppväxt i vitt skilda miljöer såsom Jämtländska landsbygden, arbetarhemmet i Vällingby och att hennes farfar, Carl Malmsten, var överklass och känd möbelformgivare både gav Bodil fördelen att kunna röra sig i vitt skilda miljöer men kanske också en känsla av hemlöshet.

Bodil verkar ha älskat sitt Finistère, i Frankrike, vad tror du det var som fick henne att resa iväg?

– Bodil beskriver det som en livsnödvändig flytt. Att hon hade gått under om hon inte flyttade. Hon ville hitta sin plats på jorden. Långt bort från den svenska kulturvärlden där hon ofta kände sig utanför och illa behandlad.

Finns det några av Bodils verk som sticker ut eller har betytt mer för dig?

– Den tonsatta dikten Ett Bloss för moster Lillie har vi spelat på begravningar i min familj och när hennes sista dikt Det här är hjärtat kom lyssnade jag om och om igen på Bodils inläsning av den. Det är en åldrad Bodil som med stor känslighet beskriver förlusten av en kärlek. En berättelse om åldrande och död.

Hur har ditt researcharbete sett ut?

– Jag har läst Bodils verk, plöjt intervjuer med henne i radio, TV och tidningar, läst alla recensioner hon fått, gått igenom Bodil Malmstens arkiv på Kungliga Biblioteket. Detta i skarven mellan mitt vanliga jobb på Kulturnyheterna och alla göromål i vardagen. Alltså på helger och nätter.

Ja, du är redaktör och reporter på SVT Kulturnyheterna, blir det här din första dokumentär?

– Ja, det är min första entimmesdokumentär, men tidigare har jag gjort flera halvtimmesdokumentärer. Bland annat om Anna Odell och hennes verk Okänd, kvinna i serien Skandal! Även om textilkonstnären Hanna Ryggens konstnärsskap i serien Konsthistorier samt gjort en film om skådespelaruppropet #tystnadtagning som var startskottet för den svenska #metoo-rörelsen, med mera.

Vad vill du lyfta fram eller förmedla med den här dokumentären?

– Bodil Malmstens författarskap och svårigheten i att vara människa.

Och till sist, vilka är dina känslor inför premiären?

– Jag är glad att det är över och att Bodil får flyga vidare, in i andras tankar och sinnen. Det är hon värd.