NYA LANDET. Latifah Ahmady har flytt Kabul tillsammans med maken Massoud, reporter för BBC i fjorton år, och berättar om chocken när de kom till lilla Bjurholm i Västerbotten.
Den lilla tätorten Bjurholm i Västerbotten, som hade 964 invånare enligt 2010 års folkbokföring, har sett invånarantalet öka med flyktingar från Syrien och Afghanistan. På Ica och Konsum säljer man, förutom ortens tunnbröd, pitabröd och konserver som invandrande från Mellanöstern använder i köket.
Latifah Ahmady som har flytt Kabul via Uzbekistan tillsammans med maken Massoud, reporter för BBC i fjorton år, berättar om chocken när de kom till Bjurholm.
– Alla var rädda för skogen och för alla vilda djur som vi trodde fanns kring huset, vi förbjöd barnen att leka utomhus, vi ville veta var de fanns hela tiden.
Idag skrattar de åt sina första reaktioner.
– Vi har lärt oss att uppskatta naturen kring oss. Vi fryser fortfarande, har fått lov att låna extra värmare från grannarna, vi tyckte att det var för kallt och vi var tvungna att handla vinterkläder. Men våra barn älskar snön och har lärt sig att leka i kylan! De åker pulka och vill lära sig att åka skridskor och skidor.
Han hade varnat för talibanernas väg tillbaka till makten och är besviken på västerlandets passivitet.
Deras flykt var dramatisk. De hade fått dödshot under många år och lärt sig att bo på hemlig ort, att alltid varna vänner och släktingar när de var på väg någonstans. Barnen hade fått undervisningen från föräldrarna, deras skolgång avbruten. Nu har de fått arbets- och uppehållstillstånd i Sverige och lär sig svenska och svensk kultur.
– Vi är nyfikna på samerna, vi visste inte att Sverige hade en ursprungsbefolkning som kämpade för rätten för sin kultur och för sitt språk.
– Vi drömmer om att gå på universitet i Umeå och att ta tillvara på vår utbildning. Vi kan bidra mer till Sverige om vårt yrke kan tas till vara. Det känns svårt att ses som analfabeter.
Latifah är filosofie doktor i internationella relationer och var chef för en viktig icke-statlig organisation som arbetade med kvinnornas rättigheter. Massoud är utbildad journalist och arbetade för BBC från Kabul. Han hade varnat för talibanernas väg tillbaka till makten och är besviken på västerlandets passivitet.
Familjen är ledsen för att BBC inte tagit dem till England. Massoud förstår att alla tolkar och lokalanställda prioriterats men tycker ändå att hans 14 år för brittiska media skulle ha givit honom en fördel.
Det blev istället alltså den svenska flyktingpolitiken som gav honom och familjen en ny chans. Jag berättar för dem om min egen ankomst till Sverige 1978 och hur Sverige öppnade sina gränser för oss, vi som flydde från sjuttiotalets militära diktatur i Chile. Vi har också fått svensk undervisning och lärt oss nya vanor.
Latifah och Massoud har fått hjälp av grannar och okända, kyrkan har samlat kollekt för att stödja ensamkommande flyktingar som kom utan föräldrar och barnfamiljer som behöver extra stöd.
Barnen har, som alltid, klarat sig bäst vad gäller språk och färdigheter och fungerar nu som tolkar åt sina föräldrar. Jag frågar om Latifah och Massouds familjer, hur de klarar sig i Kabul och Latifah säger att i början var de så oroliga för dem att de inte kunde sova. Nu ringer de regelbundet via WhatsApp och Facebook och väntar på att de ska också kunna lämna landet. Ingen känner sig trygg i talibanernas Afghanistan.
– Vi vill tillbaka till Kabul så fort som läget har stabiliserats men under tiden har vi bestämt oss för att stanna i Sverige och se till att barnen känner trygghet. Vi är trötta på att fly och känna oss rädda och jagade hela tiden.
info@opulens.se
