Förslaget: kulturcheck åt alla över 18

KULTURCHECK. En särskild kulturcheck på 150 kronor till alla folkbokförda i Sverige som fyllt 18 år. Det är det kanske mest radikala förslaget i utredningen för kulturens återstart som nu presenteras för regeringen och som beräknas kosta 585 miljoner kronor nästa år.

Sammanlagt 3,9 miljarder extra till kulturen under de tre närmsta åren. Därefter 760 miljoner kronor årligen – pengar som till en del redan presenterats i regeringens kulturbudget. Det föreslår utredningen för kulturens återstart som överlämnades till kulturminister Amanda Lind (MP) på torsdagsmorgonen.

– Vi är glada för att regeringen har tagit höjd för flera av våra förslag i budgeten för 2022, säger Linda Zachrison, regeringens utredare.

Zachrison konstaterar även att pandemin har inneburit en djup kris för kultursektorn.

– Många planerar att lämna kulturlivet, och en del har redan gjort det, säger hon.

De föreslagna kulturcheckarna ska kunna användas som betalning både vid privata och offentliga aktörers evenemang och är tänkta att ge extra skjuts åt kulturlivets återstart.

– Kulturlivet är ju helt beroende av att publiken återvänder, av att man håller fortsatt kvalitet och relevans så att det blir angeläget att ta del av det man gör. Att restriktionerna upphör är ett enormt stort steg, men nu måste medborgarna börja hitta tillbaka också, säger Linda Zachrison.

Inte över

“Från kris till kraft” heter utredningen som haft i uppdrag att sammanfatta pandemins konsekvenser för kulturen men också att identifiera åtgärder som behövs för återstarten. Kulturlivet är en av de sektorer som drabbats allra hårdast, och även om publikrestriktionerna nu är lyfta är krisen långt ifrån över, framhåller Linda Zachrison.

– Det har varit ett hårt slag med de här 18 månaderna av restriktioner, det är väldigt tufft, och även om krisstöden varit generösa har de inte tillnärmelsevis mött intäktsbortfallet i branschen.

TT: Kommer vi att se ett mer kommersialiserat kulturliv nu?

– Det är många som tar upp den risken. Det är också där vi menar att kulturpolitiken ska spela en roll genom att fortsätta stödja risktagande och mångfald.

“Kommer ta tid”

Amanda Lind konstaterar att pandemin och publikbegränsningarna har satt djupa spår i kulturlivet.

– När utredningen tillsattes var det med vetskapen att det kommer att ta tid att återstarta. Vi befinner oss nu mitt i kulturens återstart och tar med oss utredarnas gedigna arbete, säger hon.

TT: De 745 miljonerna i stimulansstöd som finns i budgeten – kan de användas till kulturchecken?

– Nu har jag fått utredningen i min hand och nu kommer vi att analysera förslagen och se vilka av dem som kan vara möjliga att förverkliga i budgeten för nästa år. Men precis som sagt har vi 745 miljoner avsatta just för att kunna användas till breda stimulanser och kunna omhänderta återstartutredningens förslag.

Utredningen ska också lyfta fram strukturella problem som blivit uppenbara under pandemin. Stora delar av kulturlivet har små eller inga ekonomiska marginaler alls – det gäller i synnerhet för det fria kulturlivet, konstaterar utredarna som efterlyser förstärkning av de offentliga anslagen, men också satsningar för att åstadkomma en större privat finansiering, exempelvis genom stiftelser, något som Sverige saknar tradition av.

Sämre möjligheter

Frilansande konstnärer och egenföretagare har drabbats hårdast, framhåller utredningen. De har samtidigt sämre möjligheter att få del av näringspolitiska insatser. Låga och oregelbundna inkomster gör det också svårare att ta del av de generella trygghetssystemen. Därför är det “ytterst angeläget” att pågående utredningar tittar på konstnärers villkor.

Den digitalisering som genomförts under pandemin har gjort det tydligt att det behövs större kunskap om hur upphovspersonerna ska ersättas. Till exempel ingår inte e-böckerna i biblioteksersättningen vilket gör att författarna går miste om pengar. Just bibliotekens utlån av e-böcker kräver en egen utredning, enligt “Från kris till kraft”.

Under pandemin har samtidigt arbetet med att bygga upp relationer till nya publikgrupper avbrutits. Även kulturskolorna har påverkats och allt detta, i kombination med att konstnärernas ekonomiska utsatthet blivit extra synlig, riskerar att ytterligare förstärka snedrekryteringen till konstnärliga utbildningar, enligt utredningen.

På landsbygden var kulturutbudet mindre redan före pandemin och där behövs, enligt utredningen, nu stöd till de arrangörer som trots allt finns, inte minst ideella aktörer som bygdegårdar, amatörteaterföreningar och körer.

Erika Josefsson/TT
Sara Haldert/TT