ANSVAR. Antisemitismen frodas och växer på sociala medier, men samtidigt kan de vara en del av lösningen. Techjättar som Google och Youtube fick finna sig i att sitta på de anklagades bänk under Malmöforum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism.
Om Malmöforum
Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism arrangerades av regeringen.
Forumet behandlade fyra teman: Hågkomst av Förintelsen, utbildning om Förintelsen, antisemitism på sociala medier samt bekämpande av antisemitism och andra former av rasism.
Konferensens mål är att deltagarna ska presentera egna konkreta och framåtsyftande åtaganden på området.
Inbjudan gick ut till stats- och regeringschefer, forskare och experter från ett 50-tal länder. Totalt 44 länder deltog enligt regeringskansliets lista före mötet, men en del av dem medverkade på distans.
Även representanter för de stora sociala medieplattformarna, Facebook, Twitter, Google och Tiktok bjöds in.
Bland de organisationer som var på plats märks Judiska världskongressen (WJC) samt Amerikanska judiska kommittén (AJC).
Katolska kyrkan hade en representant på plats, liksom forskningscentret Yad Vashem för Förintelsens offer i Jerusalem, FN och EU.
Totalt beräknas 350 till 400 deltagare på konferensen.
– De är ansvariga för varenda ord, varje meddelande, varje bild som publiceras på sociala medie-plattformar, sade Israels representant Nachman Shai, Israels minister för kontakter med judar i diasporan.
Och han var inte ensam om att lyfta frågan – talare efter talare pekade på de sociala medier-företagens ansvar. Och de svarade med löften om nya satsningar.
Facebooks operativa chef Sheryl Sandberg, konstaterade själv att hatfyllda yttringar blivit ett allt större problem.
– Vi accepterar inte hat eller förnekande av Förintelsen på våra plattformar. Men att förverkliga detta är en utmaning, sade hon.
Som med barnpornografi
Judiska världskongressens ordförande Ronald Lauder jämförde med hur spridningen av barnpornografi bekämpas – det måste till lagstiftning, var hans slutsats.
– Vi måste få stopp på näthatet, sade Frankrikes president Emmanuel Macron, som deltog via ett förinspelat tal.
Han underströk allas ansvar för historien och framtiden.
– Vi måste bära minnen som aldrig må glömmas.
Macrons förhoppning är att Malmöforum ska ge nytt liv till frågorna, som han anser bör lyftas till en europeisk nivå.
Ny EU-strategi
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade via länk delar av en ny EU-strategi, som betonar just de sociala medier-företagens ansvar för att bekämpa hat och stå för historisk sanning.
— Antisemitismen är ett gift för vårt öppna samhälle, sade von der Leyen.
I strategin ingår också en satsning på att att skapa ett nätverk för unga, som ska arbeta med att hålla minnet av Förintelsen levande, vilket blir allt viktigare i takt med att de överlevande från Förintelsen går bort, enligt von der Leyen.
Romsk frustration
Romsk frustration satte också sin prägel på mötet. Berith Kalander, Piteåbo med romsk bakgrund, lyfte under inledningsceremonin frågan om hur liten uppmärksamhet romerna får i undervisningen om Förintelsen.
Hon tittade nyligen i en historiebok från den svenska grundskolan, där Förintelsen beskrivs på två sidor – men romerna bara i en bisats.
– Det var en mening på fjorton ord som beskrev Förintelsen av romer.
Teodor Mutto, som förlorade båda sina föräldrar under Förintelsen, pekade också på att antiziganismen är utbredd i Sverige och ännu mer påtagligt i andra delar av Europa.
– Man måste erkänna romernas Förintelse, att romer och judar förintades på samma grund. Detta måste hela världen få veta.
Statsminister Stefan Löfven höll med om detta och beskrev det som skedde på Malmöforum som en kraftig återlansering av kampen mot antisemitism, antiziganism och annan rasism.
Uppfordrande Löfven
– När dagen skulle avrundas var Löfven, som stått värd för mötet, nöjd, men uppfordrande.
Det är nu vårt arbete måste översättas till praktisk handling, sade Löfven.
Statsministern lovar att alla löften och åtaganden som presenterats under konferensen kommer att följas upp under Sveriges ordförandeskap för den mellanstatliga organisationen för hågkomst, forskning och utbildning om Förintelsen (IHRA)
– Det måste översättas till praktisk handling. I politiken och lagstiftningen, i klassrummet, vid köksbordet och på gator och torg, sade Löfven.
Om Malmöforum
Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism arrangerades av regeringen.
Forumet behandlade fyra teman: Hågkomst av Förintelsen, utbildning om Förintelsen, antisemitism på sociala medier samt bekämpande av antisemitism och andra former av rasism.
Konferensens mål är att deltagarna ska presentera egna konkreta och framåtsyftande åtaganden på området.
Inbjudan gick ut till stats- och regeringschefer, forskare och experter från ett 50-tal länder. Totalt 44 länder deltog enligt regeringskansliets lista före mötet, men en del av dem medverkade på distans.
Även representanter för de stora sociala medieplattformarna, Facebook, Twitter, Google och Tiktok bjöds in.
Bland de organisationer som var på plats märks Judiska världskongressen (WJC) samt Amerikanska judiska kommittén (AJC).
Katolska kyrkan hade en representant på plats, liksom forskningscentret Yad Vashem för Förintelsens offer i Jerusalem, FN och EU.
Totalt beräknas 350 till 400 deltagare på konferensen.
Förintelsen
Förintelsen är beteckningen på Nazitysklands folkmord på omkring sex miljoner judar under andra världskriget.
Även bland annat romer, homosexuella, personer med olika funktionsnedsättningar och politiska och religiösa motståndare föll offer för nazisternas systematiska utrotningskampanj. Räknas dessa grupper in blir antalet döda mycket högre.
Omedelbart efter Adolf Hitlers maktövertagande 1933 påbörjades trakasserierna av judar, som inledningsvis identifierades och på olika sätt avskildes från den övriga befolkningen. Steg för steg berövades judarna sina medborgerliga rättigheter, fick sina tillhörigheter beslagtagna och utsattes även för våldsamma förföljelser.
I nästa steg fördes judarna till ghetton i Polen och andra områden som ockuperats av tyska armén i krigets inledningsskede. Därefter påbörjades transporterna till koncentrations- och förintelseläger. Under hösten 1941 inleddes den storskaliga utrotningen i läger som bland annat Auschwitz-Birkenau och Majdanek, där människor gasades eller sköts ihjäl eller dog av svält, köld, utmattning, sjukdomar eller hänsynslösa medicinska experiment. Ordern om den “slutgiltiga lösningen av judefrågan” utfärdades den 31 juli samma år av Hitlers ställföreträdare Hermann Göring.
Hur tyskarna ska förhålla sig till den omätliga moraliska skulden efter Förintelsen har under hela efterkrigstiden varit föremål för diskussion i (Väst-)Tyskland, där man ofta talar om “Vergangenheitsbewältigung” och “Erinnerungskultur” (ungefär “hantering av det förflutna” respektive “minneskultur”).
Källor: Forum för levande historia, med flera
TT NYHETSBYRÅN
