FYND. I en artikel i nätmagasinet Vice diskuteras upptäckten av det förlorade amoritiska språket. Genombrottet av upptäckten gjordes efter att två forskare analyserat två antika lertavlor som gav dem insikt i amoriternas samhälle och tro.
Upptäckten och avkodningen av ett så kallat förlorat språk har kastat nytt ljus över de amoritiska samhällena och trosuppfattningarna. Genombrottet kom efter att två antika lertavlor analyserats av forskarna Manfred Krebernik och Andrew R. George. Tavlorna, som tros vara 4 000 år gamla, hittades för decennier sedan i Irak och studerades nyligen av forskarna, som publicerade sina fynd i den franska tidskriften Revue d’assyriologie et d’archéologie orientale.
De vänstra kolumnerna på tavlorna innehöll text på ett nordvästsemitiskt språk, som forskarna fastställde var det utdöda amoritiska språket. De högra kolumnerna innehöll däremot text på den gammalbabyloniska dialekten av det akkadiska språket, som gav översättningar av det amoritiska språket. Tavlorna är inskrivna i liggande format och delar likheter med mellanbabyloniska. Texten på båda tavlor är uppdelad i två kolumner. Forskarna kunde härleda att det vänstra språket var det amoritiska språket och den högra kolumnen var den akkadiska motsvarigheten. Detta är betydelsefullt eftersom vår enda kunskap om det amoritiska språket fram till nu var en handfull substantiv, och vissa experter tvivlade till och med på dess existens.
Tavlorna ger insikt i amoriternas samhällen och tro, eftersom en del av tavlan består av gudanamn. Forskarna till studien undrar om listan över gudar i den vänstra kolumnen i texten kan förstås som en återspegling av en specifikt amoritisk panteon. Varje gudom i den högra kolumnen utgör nämligen motsvarigheten till en välkänd medlem av det babyloniska panteonet.
De två tavlornas innehåll och likheterna i deras handstil tyder på att de kan ha kommit från samma skriptorium och möjligen samma skrivare. Även om forskarna i första hand förlitade sig på fotografier av lerplattorna, eftersom båda är delar av privata samlingar, anser de att fynden var viktiga att publicera med tanke på den unika betydelsen av lerplattornas innehåll.
info@opulens.se
