BEFRIELSE. Det var för att skildra traumat efter det första sexuella mötet som Annie Ernaux blev författare. Men det tog henne över 40 år att lyckas skriva sig förbi skammen. – Jag betalade ett högt pris för den tystnaden.
Fakta: Annie Ernaux
Född: 1940
Bor: Cergy, norr om Paris.
Aktuell: Med romanen “En flickas memoarer”.
Bakgrund: Växte upp i Yvetot, där hennes föräldrar som var från arbetarklassen öppnade ett kombinerat kafé och livsmedelsbutik. Själv gjorde Annie Ernaux en klassresa, och tog en examen i litteratur.
Debuterade 1974 med “Les armoires vides”. Sedan dess har hon publicerat ett tjugotal böcker på franska, bland annat “L’événement” om en abort, “Sinnenas tid” om ett passionerat förhållande med en gift man och “L’autre fille” om den storasyster som dog innan hon föddes. Förra året gavs “Min far” och “Kvinnan” återigen ut på svenska i en samlingsvolym, liksom “Åren”, som blev nominerad till Bookerpriset.
2017 mottog Ernaux Marguerite Yourcenar-priset för hela sitt författarskap.
Läser: “Jag läser många böcker som jag får skickade till mig, av kvinnor, ofta är det deras första eller andra romaner. Jag läser också om Virginia Woolfs böcker igen.”
Skriver på: “Jag har skrivit på något i flera år som liknar ‘Åren’, men ändå på ett annat sätt. Den börjar 1975 och sträcker sig fram till våra dagar.”
Annie Ernaux om…
… viljan att skildra en sann verklighet:
– Verkligheten är aldrig given. Man behöver vända och vrida på minnena, för att sedan veta hur man ska skriva om dem. Att säga “jag är inte säker” är ett sätt att söka verkligheten, att inte bete mig som om jag visste. I berättandet av “En flickas memoarer” finns det vita fläckar. Jag hoppar från en bild till en annan, som i en film.
– För mig handlar litteraturen om att gå bortom det uppenbara, som är livet så som det ter sig i nuet. Men verkligheten är något annat och det är upp till litteraturen att avtäcka möjligheten att gå längre och att dela det. Skrivandet går ännu längre än ordet. En text är en helhet, det kan vara 50 sidor eller 1000, men det är en helhet. Att bara konversera, med ord, kan inte fånga helheten på samma sätt.
… metoo i Frankrike:
– Vittnesmålen accelererar här just nu. Många har varit tysta, som jag. De tänkte att det som skedde var naturligt, att det inte var någon våldtäkt. Men nu ser de klart på saken och de har rätt. De första som vittnade om det här var de modigaste, men bara för att det är nu man gör det är det inte tal om opportunism.
I större delen av livet har Annie Ernaux funderat på de händelser som inträffade på ett sommarkollo i Normandie 1958. Hon ville inte dö utan att ha skrivit om dem – det skulle ha varit ett misslyckande. Och när hon äntligen lyckades skedde det tre år före metoo-rörelsen, vilket hon är glad över i dag.
För att logga in behöver du en prenumeration på Premium.
Elin Swedenmark/TT
