Noterat: Staffan Olzon har skrivit en riktigt rolig bok

Noterat.
Staffan Olzon, Pistolteatern, prosa, aktuella böcker,
Montage: Opulens. (Grundbild: Pixabay.com)

LITTERATUR. Det vimlar av pistoler i litteraturen. ”Glöm inte pitolen, pojkar”, uppmanar Ture Sventon sina mannar. ”Så fort jag hör ordet kultur osäkrar jag min pistol” påstås Hermann Göring ha sagt, fast det är en replik i pjäsen ”Schlageter” av Hanns Johst. ”En pistol till salu” finns redan som titel på en av Graham Greenes tidiga romaner. I första akten av Ibsens pjäs ”Hedda Gabler” får vi se hennes far generalens pistoler på väggen och redan då anar vi hur pjäsen ska sluta. Länge trodde jag att den legendariska Pistolteatern i Stockholm fått sitt namn av sådana dramatiska knalleffekter men har nu lärt mig att det i stället var de båda som drev den som utgick från sina namn: Pi Lind och Staffan Olzon. Pistolteatern skrev teaterhistoria med sina djärva uppsättningar framför allt i mitten av sextiotalet.

Staffan Olzon bor numera nära Stenshuvud, efter att bland annat ha varit teaterchef i Uppsala och Helsingborg, och regissör vid Radioteatern och Riksteatern. Nyss kom hans ”Drömtydningar” (Pistolteaterns förlag) som är hans sextonde bok, om jag räknar rätt i hans verkförteckning över romaner, noveller och pjäser. Man börjar lämpligen läsningen med den efterskrift som hans ett år yngre skolkamrat folklivsforskaren Bengt af Klintberg bidragit med. Han inleder med ett ovedersägligt påstående: ”Det är en väl bevarad hemlighet att Staffan Olzon är en av våra intressantaste romanförfattare” och avslutar ”Ett okomplicerat realistiskt berättande har aldrig intresserat honom.”

Det är mycket sant också i fråga om de drygt tjugo korta berättelserna i den nya samlingen som sannolikt lånat sin titel från Freud. På efterordets sista rad får vi veta att historierna utspelar sig i villaområdet Näsby Park i Stockholm1957. En krumelur binder samman de korta styckena, den invandrade tyske skulptören Helmut Langen, en bisarr figur som vet vad fjäril heter på tjugofem språk, och som det slutar illa för. Och vi får veta i detalj hur hans modell Frau Glück ser ut naken när hon står modell, något som noga hemlighålls för hennes man som är en kraftig och eldfängd typ. Det är minst lika festligt som hos Stig Claesson (Slas) fast ännu mera tankeflyktigt, oberäkneligt, bisarrt och underhållande. Köp och läs! (Den som vill införskaffa ett ex av ”Drömtydningar” kan mejla till lisbeth.hagerman@gmail.com eller olzon@datateater.se)

IVO HOLMQVIST

LÄS FLER NOTISER

Det senaste från Noterat

0 0kr