IGENKÄNNANDE. Det har sagts och skrivits till leda att Peter den Store är Vladimirs Putins stora förebild. Men det finns också senare ryska härskare som han tar efter, inte minst i konsten att ljuga.”Faran för Ert land kommer ej från min sida. Gud är mitt vittne att jag icke eftersträvar en enda by av konungens, Eder Herres, stater.” Det lät den ryske tsaren Alexander I hälsa den svenske regenten Gustav IV Adolf (som avsattes i en oblodig kupp året därpå) genom hans ambassadör Curt von Stedingk i Sankt Petersburg. Löftet blev inte långvarigt: fem dagar senare korsade 24 000 ryska soldater gränsen till Finland.
Så här skrev en officer om vad han bevittnade i Österbotten den 2 augusti det året: ”Vägen var ryslig och förskräckande. Jag ville beta min häst, men intet hemman! Täta ruiner efter nedbrända byar. På ett enda beteshåll passerade jag sju byar där ej en spåna fanns kvar… Byarna brända, invånarna förjagade, slagna, hängda, mördade. Det citeras i Hans Dahlbergs intressanta och överdådigt illustrerade ”Vårt 1800-tal. Hundra omvälvande år”
Och upprepade gånger, bland annat när Putin mötte sin tyske kollega Olaf Scholz så sent som den 15 februari i fjol, försäkrade han att Ryssland inte tänkte anfalla och invadera Ukraina. Det gjorde han nio dagar senare och vi har alla sett mediebilderna från förödelsen som följt i invasionens spår. Så det är en kuslig känsla av déjà vu…
Ivo Holmqvist
