BIOGRAFI. Det hände (nyss!) att en skald försåtligt framställs som egoistisk, ”viktig” i Jesper Högströms ”Minnet och rädslan: En biografi över Gunnar Ekelöf (Weyler Förlag).
Poeten är ju en passiv mottagare, han skriver ner dikter, som brevbäraren kommer med post. ”Viktig”? Brevbärare? Skalden?
Vad är en egoist? En som är sig själv sig själv nog. En poet delar med sig när han får besök av en dikt. Poeten är egocentriker av altruism.
Måste inte sympati till för en biografi, ögonblick av kärlek, beundran – som ger ton även åt de mörka sidorna?
GUNNAR LUNDIN