Så gick då SD och förlorade makten i Sölvesborg, skyltfönstret för deras politik. I ärlighetens namn vet jag lite om vad deras styre där innebar rent konkret. Som sommarjobbare i kommunens äldrevård under min tid på lärarhögskolan lärde jag mig dock att det fanns grogrund för deras bruna framgångar. En partiaktiv kollega som blivit sen efter lunchen sa att “det var en träskn*ger framför mig i Ica-kön. Lukten sitter liksom i skinnet på dom”.
Nå, jag lyfter blicken från det mentala träsk hon och hennes gelikar befinner sig i och funderar över att socialdemokrater och moderater nu ska styra i samarbete. Kommunpolitik är ofta mindre ideologi och mer “Ska vi renovera eller riva badmintonhallen?”. Praktiska frågor. Både M och S är stora regeringskompetenta partier som förenas i en tämligen avideologiserad anda av social ingenjörskonst. Om skönlitteratur fortfarande får tas som sanningskälla så skildras socialdemokrater som tämligen grånade praktiker redan i Sven Delblancs Hedeby-svit. Socialdemokrater som irriterade sig på kommunisternas höga brösttoner och hellre fick små praktiska saker gjorda successivt.
Politik är ofta just grå och tråkig förvaltning. Ja, det blir kanske en beige kompromiss i Sölvesborg. Vi slipper dock ett styre med ett parti där åtskilliga anhängare inbillar sig att mörkhyade människors hud stinker.
Jesper Nordström
