VINYL. Jesper Nordström slår ett slag för den experimentella barnkultur som frodades på 1970-talet.
Nej nu tycker jag vi alla bara tar varandra i händerna och sjunger “We shall overcome”. Eh, eller nej, men kan vi i alla fall i lite frejdig okritisk samförståndsanda komma överens om att barnprogram på 70-talet var de mest experimentella, yviga och vågliga.
Jag blev nämligen nyligen utslängd från en Facebook-grupp när jag vågade yppa åsikten att om man tycker Staffan Westerbergs “Vilse i pannkakan” förstörde ens barndom så är man bra mesig och blödig. Här fanns ju allt! Hantverksskicklighet, fantasi, de underbart knäppa infallen…
Minst lika innovativ i sitt bruk av dockor och modeller men på ett mer strömlinjeformat lättsmält vis var tyska serien “Robbi, Tobbi und das Fliewatüüt” från 1972.Den är fortfarande en stapelvara som repris vid storhelger och museet med rekvisitan har blivit mycket populärt bland tyskar som vill uppleva lite skön nostalgi. Ska man jämföra med svenska förhållanden så är det nog Vimmerby med dess Astrid Lindgren-nostalgi som kommer närmast.
Och musiken till den tyska serien är så där arketypiskt agent-cool-cocktail-aktig. Den har skapats av Ingfried Hoffman.
Han är en sådan där jazzare och arrangör som det verkar ha gått tretton på dussinet av i Tyskland i efterkrigstiden när det fanns ett outsläckligt behov av eskapism och glömska.
Han hör väl egentligen till den bespottade kategorin som Klaus Wunderlich och James Last också sorteras in i. Det är skivor som ingen seriös handlare egentligen vill befatta sig med. Snarare hittar man sådana plattor på nån idrottsförenings sommarloppis i en flyttlåda bredvid furumöbler och tjockteve.
Men här är det på en begränsad utgåva på maxi med remixer och då blir det ju genast hippt.
Och det är rätt typiskt. På skivmarknaden har alltid easy listening och sådan här slick jazz ofta balanserat på gränsen mellan oönskat skräp och eftertraktad “camp-kultur”. Här kan du lyssna på Ingfried Hoffmann med “Guten Flug!” från 1972!
jesper.nordstrom@opulens.se
