VINYL. Det är dax för veckans vax! Jesper Nordström har som vanligt gått på djupet i vinylsamlingen och nu har han grävt fram ett danskt syntigt guldkorn.
På sent 90-tal sålde danska radiostationen Kanal 2 ut sin skivsamling och jag var där som en fluga på en komocka och kom hem med en halv decimeter dansk 80-tals musik, en era som jag diplomatiskt sagt har haft stora fördomar om, men hade planer på att försöka punktera.
Det skulle dröja drygt 20 år innan jag spelade den som visade sig vara bäst, nämligen trion Voss-Torp-Brills enda album Dobbelt plus som släpptes i maj 1984. De påminner, förutom valet att döpa bandet efter medlemmarnas efternamn, om den svenska syntduon Adolphsson och Falk genom att göra clever, art-school-aktig synthpop. Skivan skulle egentligen inte finnas, de hade tidigare spelat i annat band och blivit trötta på varandra men beslöt sig för att göra ett skott i mörkret med en helt ny stil. “Freedom is just another word for nothing left to lose,” som Janis Joplin sjöng.
Men det är något annat som får mig minnas första spelningen av denna raritet, nämligen att Facebook och Youtube hade sin största krasch på länge. Så då sitter jag där och kan inte gå vidare med att lägga ut, uppdatera och fibbla utan tvingas att bara vara där och lyssna.
En banal tanke egentligen som visar hur svårt vi har att uppleva något numera utan att det ska dokumenteras i sociala medier. Att det var en iskall mellandag hemma hos mor och far i knäpptysta ”stugan i skogen” på en otidsenlig radiomöbel gjorde inte saken värre eller mindre drabbande, och så slutligen den rent musikaliska klimaxen som låter som David Bowies elektroniska kalla och ödesmättade Berlinår, kombinerat med en text om Jungman Janssons väg ut genom hamnen en knäpptyst sommarmorgon.
”Det lysner mer og mer. Sta up og se. Havet over himlen. Lyset over havet. I denne morgon, tavshedens hav, stildhedens hav. Hey ho for Jungmand Jahnson.”
Kanske inte en låttext på nivå av Bob Dylan, men den kyliga electronican mot det varma danska språket gör det till en skiva jag vårdar ömt, ja till och med väntat med att spela tills nålen är bytt och cognacen upphälld. Den avslutar albumet och skapar en fin kontrast till det typiskt danska gemytet i övrigt.
jesper.nordstrom@opulens.se
