TANGO. “Anna Heikkinen har gjort ett stort och betydelsefullt utforskningsarbete, hennes bärande sång berikar albumet,” skriver Bo Bjelvehammar som lyssnat på nya skivan “Omenatango”.
Omenatango med Anna Heikkinen & Längtans kapell
Kakafon Records
Sångerskan och kompositören Anna Heikkinen bestämmer sig för att utforska sina finska rötter och hon söker sig till Karelen för att utföra uppdraget. Särskilt är hon intresserad av sin farfar och hans stora äppelodling, som blev till, men rasade samman under finska vinterkriget.
Hon känner även en stor längtan att förstå det finska språket och den finska kulturen, särskilt den finska tangomusiken. Det är den som dominerar de fyras debutalbum, som helhet uttrycks en stor längtan att utforska och att uttolka texter och musikstycken. Musiken andas en hoppfull framtid och en dröm om tillförsikt i det fortsatta livet.
Det finns på de tolv spåren influenser från argentinsk tango, klezmer och nordisk folkmusik. Det är musik, som känns lätt att ta till sig, ofta deltar du i musikens omedelbara närvaro och den har en sensitiv kraft, särskilt när Leonor Palazzos cello medverkar. De båda övriga ytterst hörvärda musikerna är Ida Gillner och Larisa Ljungkrona-Mönttinen.
Efter att ha lyssnat om igen på albumet tar jag en promenad och återupplever de musikaliska bilderna särskilt från titelspåret ”Omenatango”, på svenska Äppeltango. Några starka ögonblick passerar, vinden löper genom björkdungen och det infinner sig ett lugn, ett besynnerligt lugn utifrån en hemlighet, som inte går att tyda.
Anna Heikkinen har gjort ett stort och betydelsefullt utforskningsarbete, hennes bärande sång berikar albumet.
bo.bjelvehammar@opulens.se
