BLÅSARMUSIK. Henrik Löwenmarks tolkningar av Antoine Reichas Complete Piano Music, Volume Five är “lyhörda, följsamma och precisa.” enligt Anders Björnsson.
Complete Piano Music, Volume Five
Anmält arbete av Antoine Reicha
Artist Henrik Löwenmark
Toccata Classics, London, 2023
Böhmen brukade vara känt för sitt goda öl, sin vackra kristall och sina duktiga blåsare; där gjordes även förstklassiga lädervaror. Sedan Schlesien förlorats 1740, blev Böhmen det industriella hjärtlandet i kejsarriket som länge kallades tysk-romerskt men där de slaviska och ungerska folkelementen fick allt större vikt, ju mer tiden led. Detta gamla kungarike Böhmen betraktades ibland som Europas konservatorium. Med sina många militär- och herrgårdsorkestrar fostrade det musiker och tonsättare av obestridd kvalitet. Varje stad av betydelse tycks ha haft sitt eget blåsarkapell.
Antonín (eller Antoine) Reichas fader var en sådan stadsmusiker i Prag, och även om det inte var dennes förtjänst, han dog när sonen var tio månader gammal, skulle den yngre Reicha, årskamrat med Beethoven, bli en mästare på blåsarmusikens område. Han skaffade sig utbildning som musiker och kompositör i Tyskland (Bonn och Hamburg) och via ett kreativt uppehåll i Wien slog han sig sedermera ner i Paris, där han blev lärare till konstmusikaliska stjärnor som Berlioz och Liszt. Tidigt skrev han symfonier för full orkester, i Paris också operor. För eftervärlden är hans många kammarverk för blåsarensembler säkerligen mest de uppskattade och ihågkomna. Hans oktett kan väl mäta sig med Schuberts.
Innovativt komponerade han också för solopiano. Reicha sprängde former, experimenterade med takter och tonintervall, inte sällan hör man harmonier och rytmer från folkmusiken. Inte heller var han främmande för lättare dissonanser. I viss bemärkelse kan han ses som en föregångare. Den svenske pianisten Henrik Löwenmark har grävt fram Reichas verk för solopiano ur gömmorna (allt har inte varit tillgängligt i tryck), och nu föreligger hans femte CD, innehållande variationsverk och smärre fristående stycken för detta instrument. Merparten är förut oinspelat. Löwenmark är inte bara den hängivne artisten och interpreten; han har också publicerat sig musikvetenskapligt om Reicha. Bättre guide till ett relativt undanskymt tonsättarskap torde man knappast kunna få.
Henrik Löwenmarks tolkningar (här liksom i tidigare inspelningar) är mycket lyhörda, de är följsamma och precisa, kan jag konstatera de gånger jag har haft möjlighet att följa med i notskriften. Det finns inget onödigt buller, inga åthävor eller fasoner, ändå är hans spelstil kraftfull och dynamisk, ofta lekfull. Han undanhåller inte lyssnaren någonting. Man kommer i fin närhet till Reichas experimentella läggning som konstnär och undervisare. Pianisten Löwenmark är genomgående strikt utan att bli torr. En del kan låta som salongsmusik, annat talar mera till det intellektuella lynnet. Originellt, ställvis tekniskt avancerat, med en omisskännlig tidsatmosfär. Löwenmarks lärda musikteoretiska kommentarer i det häfte som medföljer förhöjer onekligen värdet av denna utgivning.
info@opulens.se
