JAZZ. Bo Bjelvehammar har lyssnat på Elin Forkelids Coltranetolkningar och finner en artist som är “fri, egensinnig och med en självklar auktoritet.”
Plays for Trane med Elin Forkelid
Sail Cabin Records
I en dag av gråljus och väntan, tänder jag belysningen till skivskåpet och där finns de tre giganterna bredvid varandra, Charlie Parker, Miles Davis och John Coltrane.
Saxofonisten Elin Forkelid ger oss sina tolkningar av sju av John Coltranes kompositioner. Även John Coltrane var jazzmusiker och saxofonist, full av energi, arbetslust. Tyvärr var det så att han levde ett liv i ohälsa och dog alldeles för ung.
Elin Forkelid har en kärlek till John Coltranes musik, eller kanske snarare en passion. Med hetta tränger hon sig in i hans mångsidighet, hans prövande och sökande. Han är aldrig färdig med sin musik, söker någonting annat, vill komma en bit längre med sin musik. Naturligtvis blir han inte färdig, då är det dags att sluta. Som den stora konstnär hon är fastnar även Elin Forkelid vid det ofärdiga. Hon lever och arbetar i det pågående, i en skaparprocess.
Elin Forkelid är krävande och generös med sin stora närvaro i sin musik. Stundtals lämnas du ensam som på en öde perrong i ett blåljus, stundtals vaggas du in i ett mjukt, melodiskt och drömskt landskap.
Medan jag lyssnar ser jag en steglits som sitter länge vid lavendelns fröstockar. Fågeln uppvisar vingslag av skönhet. Så ser jag på träden, de är blickstilla, det är som en väntan på det första snöfallet.
Det blir till att dämpa belysningen, sjunka in i en meditativ vila. Bredvid finns Elin Forkelid. Hon är fri, egensinnig och med en självklar auktoritet.
bo.bjelvehammar@opulens.se
