HYCKLERI. Live Nation satsar på en bidragsfond för att lyfta kvinnliga entreprenörer i konsertbranschen. Linda Bönström tycker att de kan börja med att sopa framför egen dörr.
I förra veckan fick jag mejl från konsertarrangören Live Nation Entertainment som berättar om sitt nya projekt Women Nation Found. Projektet innebär ett “ett fokus på att lyfta företag och projekt inom livebranchen skapade av kvinnor. Live Nation stiftar fonden och kommer att ge tillgång till företagets globala resurser och kapital till förmån för att skapa bättre förutsättningar för kvinnliga entreprenörer i konsert- och festivalvärlden, en grupp som är kraftigt underrepresenterad.”
Låter det inte fantastiskt! Som vi har väntat! Samtidigt … något skaver. När jag diskuterar grunden till den här debattartikeln med en mycket kunnig kollega i musikbranschen säger han att ska jag skriva om det här behöver jag ha ordentligt på fötterna. Jag undrar om Live Nation kommit fram till att det behövs en särskild bidragsfond för enbart kvinnliga musiker och arrangörer för att man fått nog av den kraftiga underrepresentationen. Men jag tänker också att man bör föregå med gott exempel.
Mellan perioden 1 juni och 31 augusti 2018 säljer svenska sektionen av Live Nation konsertbiljetter till totalt tolv kvinnliga och femtiofyra manliga artister. Luger, ett annat stort bokningsbolag som ofta samarbetar med Live Nation, har under samma tidsperiod försäljning av biljetter till tio kvinnliga och tjugoåtta manliga artister.
Live Nation och Luger står för över fyrtio av de artister som ska spela på Grönan i Stockholm i sommar. Snedfördelningen mellan könen blir därmed svår att undvika. Eller för att uttrycka det så här: förutsättningarna för jämlikhet är kanske inte de bästa. Men för att återgå till det där med att ha på fötterna: Återspeglar inte detta bara hur livebranschen ser ut? Det finns två variabler som styr, nämligen vilka akter som drar in pengar till bolagen och helt enkelt vilka artister som turnerar. Och ändå vill jag påstå att det som ligger uppe till försäljning är ett tydligt tecken på att det faktiskt existerar en snedvridning hos de här bolagen som jag undrar om man tänker rikta den egna lampan mot.
Borde jag vara välvilligare inställd till Women Nation Fund? Man har trots allt identifierat ett verkligt problem och jag hoppas att man lyckas i sina föresatser. Men jag skulle också vilja se en integrerad lösning som bara kan ske genom att bokningsbolagen själva börjar satsa på att arrangera konserter med artister på mer jämlik basis. Och det i sin tur kommer bara att hända om vi, publiken, vill ha det, eftersom det är pengar och inte idéer som gör att branschen går runt över huvud taget.
Alla musiker borde bedömas utifrån sitt hårda slit och sin talang, inte sitt kön. Att vara kvinna i musikbranschen har varit och är en nackdel redan innan man kommer i gång – precis som inom många andra yrken. Och branschen behöver nog inte Women Nation Fund som knuffar på. En spark i det egna arslet kanske är en bättre början.
info@opulens.se
