DUBBELT AKTUELL. Kangas klanger lyssnar på snart Way Out West-aktuella stjärnan Arooj Aftab. En nattlig näktergal når nya nivåer med en förtrollande musik där Sade, jazz, ambient och 1700-talspoeter möts.
I augusti stundar Musikfestivalen Way Out West i Slottsskogen. Oavsett om du tänker ta dig till Göteborg eller inte kommer här ett tips om musik som inte bör missas.
Nya albumet ”Night Reign”
Pakistansk-amerikanska artisten Arooj Aftab följer upp det Grammyvinnande albumet ”Vulture Prince” från 2021 med nya ”Night Reign” (Verve, LP/CD/DL). Ett förtrollande verk där den New York-baserade Arooj Aftabs sång på urdu möter en närmast ambient ljudbild, och där även den vackraste slow motion-jazz bereds utrymme.
Meditativt och varsamt för hon oss genom ett album där olika traditioner och musikstilar sömlöst fogas samman till en helhet. Om jag, för att förtydliga, jämför med ”Song To The Siren” med This Mortal Coil så är just den låten blott en av oändligt många ingångar in i den här eklektiskt eteriska, sydasiatiskt sufi-tintade musiken.
Mer positiv än ”Vulture Prince”
Precis som albumtiteln hintar om är detta nattliga betraktelser över människan som nattdjur. Men samtidigt är musiken denna gång aningen mindre nedstämd i tonläget; och betydligt mer positiv än klichébilden som uppstått efter genombrottet med ”Vulture Prince”, denna sorgbearbetande skiva som hyllats av alla från Elvis Costello till Barack Obama.
Skapandeprocessen
Trots ett hektiskt turnerande efter den hyllade plattan har Arooj Aftab funnit ro och tillfällen att komponera ny och stark musik. Kanske har just tillgången till medmusikerna ute på vägarna bidragit till påskyndandet av skapandeprocessen. Maeve Gilchrists harpa klingar genom en ensam strålkastare där ett elektroniskt moln passerar, ett ödsligt piano möter en kontrabas vid en nyss stängd bardisk.
Intressant gästlista
Skivans gästlista innehåller intressanta namn som Moor Mother, Joel Ross, Marc Anthony Thompson, Kaki King och James Francies. I en intervju i senaste numret av brittiska Uncut berättar Aarof Ajtab att hon väljer sina medmusiker efter hur bra kontakt de får som människor, snarare än efter musikalisk virtuositet eller ryktbarhet. Nu är det inget fel på medresenärernas färdigheter, men med tanke på den status Ajtab uppnått de senaste åren finns alltid risken att det stora skivbolagskonglomeratet UMG ska utöva påtryckningar i olika riktningar.
Sinnena öppnas
På ”Night Reign” känns allt bara naturligt. Som när Cautious Clay plötsligt spelar flöjt på en helt ny version av ”Last Night” från förra albumet. Allt är tillåtet att testa, och i den för skivan så tematiska nattens mörker öppnas sinnena.
Tonsatt 1700-talspoesi
Jazzstandarden ”Autumn Leaves” får en helt ny lyster i det nötta lövverket, medan två andra låtar är tonsättningar av ghazaler av 1700-talspoeten Mah Laqa Chanda från Hyderabad. En av dessa har fått sitt namn efter en jasminblomma som blommar – och doftar kraftigt – om natten. ”Raat Ki Rani” heter blomman på urdu och musiken minner här lite som Sade, och rymmer faktiskt ett experiment med Auto-Tune på Aftabs röst. En låt som kan tjäna som en nog så bra portal in i Arooj Aftabs musikaliska universum. Ett universum som också lär bli en av höjdpunkterna på årets upplaga av Way Out West.
Trion Love in Exile
Och när vi ändå är inne på Arooj Aftab så måste vi lyfta fram hennes improvisationstrio Love in Exile, som hon har ihop med indisk-amerikanska pianisten Vijay Iyer och pakistansk-amerikanska multibegåvningen Shahzad Ismaily. Två musiker som också medverkar på ”Night Reign”.
Trions eget album ”Love in Exile” (LP/CD/DL, Verve) har strax över ett år på nacken men har inte åldrats en sekund. Istället förefaller det som om allt Arooj Aftab rör vid är tidlöst, fritt från tid och rum, dag och – ja, natt.
info@opulens.se
