KLASSISKT. Bo Bjelvehammar har lyssnat på Rickard Söderbergs och Johan Reis nya album och konstaterar: Det är stor musikkonst!
Livet är föränderligt, att vara människa är att möta förändringar och förvandlingar. Det måste ständigt finnas en beredskap inför livets nya skepnader och former. Vi delar dessa villkor med alla våra medmänniskor. Vi måste leva med detta och några ser det som en kvävande ångest medan andra ser det som utmaningar och ett livssalt.
Richard Strauss verksam under första hälften av 1900-talet sammanfattar sitt musikaliska livscredo i sina Vier Letzte Lieder, de fyra sista sångerna, publicerade först efter hans död.
De tre första sångerna är tonsättningar av tre dikter av Hermann Hesse och den sista texten om aftonrodnaden, är med text av Joseph von Eichendorff.
Det börjar med en vår av längtan, drömmar och optimism, vi går genom höstens ro och stillnad. Allt slutar med livets skymning. Vi måste förbereda oss inför den största förvandlingen. Trots den förestående döden, så andas den sista sången ett ljust vemod och ett stråk av förvissning.
Tenoren Rickard Söderberg och pianisten Johan Reis har med långvarigt samarbete skapat en tät och dynamisk samverkan. De har på en habil grund byggt upp ett övertygande samspel. Detta är duons första album och innehåller verk av Richard Strauss, Franz Liszt och Gustav Mahler.
Rickard Söderberg är mest känd som tolkare av barockmusik, Mozart och Wagner. Nu tar han sig an andra kompositörer som senromantikern Gustav Mahler och hans tonsättningar av renässanspoeten Francesco Petrarca.
Rickard Söderberg är som alltid stilsäker och levande, han närmar sig ingenting med förströddhet eller ett mått av likgiltighet. Söderberg är intensiv och låter både passion och glöd lysa genom de tolkningar han gör.
Jag hör hans breda och variationsrika klangbilder, från ljumma sommarvindar till piskande, dramatiska höststormar. Och jag ser framför mig hans ansikte och utvecklade gestik. Det är stor musikkonst!
bo.bjelvehammar@opulens.se
