EXPRESSIVT. Det är omväxlande – stillsamt såväl som expressivt och kraftfullt, skriver Thomas Wihlman om Jonathan Hillis nya album.
Sånger att brinna till med Jonathan Hilli
Kakafon Records
Distribution: Naxos Sweden
Jonathan Hilli är en finlandssvensk singer/songwriter från Helsingfors, nu bosatt i Sverige, med en spännande bredd i sitt skrivande. Det är inspirerande, mjukt, hårt, politiska och poetiskt meningsfulla texter. Ja, kanske till och med lite trams. Det finns således en stark variation i såväl text som musik, något som inte gör det hela lättlyssnat men definitivt intressant. Såväl hårdrock som chansons, stråkar och cello, i ett ständigt utforskande av uttrycket. Hilli har själv skrivit all musik på det nu aktuella albumet Sånger att brinna till och även flera av texterna. Allt är inspelat, producerat och mixat av Martin Olsson.
Låt mig ge några exempel på innehållet: “Rhododendron” är finsk tango åt det svängigaste, med sträckta ben. “Flykten valde oss” är en sorglig betraktelse över alla flyktingar som faktiskt inte av fri vilja valt flykten och nöden, och den musikaliska tonen är välfunnen. Texten utgörs av en av Stig Dagermans dagsedlar och skrevs redan 1953, men är lika aktuell idag. “Dagslända” är ett spår som musikaliskt tar Hillis på resa till Balkan och till romsk musik, mycket medryckande.
Det är omväxlande, det är stillsamt såväl som expressivt och kraftfullt. Kanske är det expressiva en Hilli som hamnat på en finländsk teaterscen, där demonregissören Jouko Turkka regisserar, krossar tabun och fördomar, provocerar och chockerar. Så läser jag: Jo, Hilli är också verksam som teatermusiker, se där, och även gitarrist i folkrockgruppen WoodsFolk och indie-visgruppen Slaktarn och Soldanspojken.
Nå, riktigt så långt som till Turkkas provokationer och skandaler för oss inte Hilli. Men, jag tar tacksamt emot det som är. En ytterst personligt finlandssvensk artist som sprider sitt budskap till en intet ont anande svensk publik.