JUDENDOMEN. Boken är i stort sett heltäckande vad gäller förklaringar till varför fester och högtider firas inom judendomen, skriver Katrine Hamori, som läst ”Barnens judiska år” av Johanna Schreiber.
Barnens judiska år av Johanna Schreiber
Illustratör: Nakima Schreiber
Hillelförlaget
Det finns böcker som gör en melankolisk, det finns böcker som lämnar en likgiltig och det finns böcker som är spännande. Och det finns böcker som är som ett glas iskallt vatten när man är riktigt törstig. En sådan bok är ”Barnens judiska år” av Nakima Schreiber.
Den inte bara släcker en kunskapstörst man kan ha, den är så uppfriskande i det självklart barntillvända tilltalet och de härligt färgsprakande och vackert formgivna sidorna. Det är faktiskt en sann glädje att bara bläddra i denna bok som alltså är den allra första svenska boken någonsin om judiska högtider som vänder sig direkt till barn.
Boken är i stort sett heltäckande vad gäller förklaringar till varför fester och högtider firas inom judendomen. För den som vill utveckla sina judiska barns identitet är boken självklar och det är därför inte märkligt att boken snabbt sålde slut på den första upplagan – förmodligen köpte varenda judisk förälder ett exemplar. Det stämmer ganska bra med hur många med den religiösa och kulturella identiteten som det finns i Sverige. Den har nu kommit ut med ytterligare en upplaga och förmodligen kommer den också snabbt sälja slut med tanke på hur utmärkt den är som inspirationsmaterial för lärare och bibliotekarier.
Boken är fullspäckad med berättelser, recept, pysselinstruktioner, men framför allt av livsfrågor som barn och vuxna kan fundera över tillsammans. Till exempel kan man prata om vad ett hem egentligen är. Först och främst är det en bostad. En plats som skyddar mot väder och vind och en plats där vi kan vila oss. Vissa människor trivs med att flytta runt, andra avskyr att flytta och vill helst bo i samma lägenhet eller hus hela livet. Det är alltså en bok som trots det uttalade temat, faktiskt också tar upp allmängiltiga frågor som barn och vuxna kan diskutera tillsammans. Men framför allt ger den på ett tydligt och rakt sätt förklaringar till varför judar har så otroligt många fester och högtider.
Året börjar alltså på hösten. Det beror på att året följer månens rörelse runt jorden. Högtiderna i boken delas in i tre grupper; religiösa, historiska och de som är kopplade till naturen och växtlighet. Så av de elva högtider som beskrivs här, är det fyra som har sin grund i själva religionen. Det är ju intressant att flertalet fester under året firas för att fira . . . livet. Lechaim! Till livet! Det hör man ganska ofta i amerikanska filmer som inte sällan har något judiskt tema, alltifrån ”Spelman på taket” till Woody Allen.
Det judiska är självklart en del av USA, dit så många emigrerade undan pogromer och förföljelser. I Sverige bor ungefär 25 000, de allra flesta i Stockholm, Göteborg och Malmö. Majoritetssamhällets kunskap om judendom är ganska begränsad. Det räcker att bläddra i en lärobok i religion för gymnasiet för att inse att bilden av den ortodoxe mannen med svart hatt och långrock är ungefär vad som erbjuds. Därför fyller Johanna Schreibers och illustratören Nakima Schreibers vackra och roliga bok en stor kunskapslucka och visar tvärtemot den gängse bilden av judar som antingen offer för förintelsen eller extrema religionsanhängare i märkliga kläder, att judar faktiskt är som alla andra i Sverige – det vill säga människor som tycker om att samlas runt mat och fira sina traditioner.
Här sprakar det av färger och godsaker som Torah-plättar som görs på ägg, smör, mjöl, socker och fylls med Kesella och choklad. De kallas så för att de rullas ihop och just det – ska se ut som Torah, de fem Moseböckerna som alltid är handskrivna och hoprullade till två stora cylindrar.
Bokens stora förtjänst är just att den avdramatiserar och gör allt som har med judendom att göra till något mer än bara en förklaring om en viss religion, den poängterar det allmänmänskliga i det judiska och att vi människor är mer lika än olika varandra. Till exempel är det så att oavsett var i världen vi bor och oavsett vad vi tror på så har alla människor det gemensamt att vi längtar efter ljuset på vintern. Nästan alla kulturer har en högtid under vintern då man har en ritual med tända ljus. Vi människor, oavsett vad vi tror på har ett behov att skapa ljus i mörker under den del av året då dagarna är som kortast.
”Barnens judiska år” är i alla bemärkelser en tilltalande bok, en bok att tillsammans med barn, barnbarn eller skolelever sakta bläddra i och njuta av de underfundiga, härligt livsbejakande bilderna och få en förståelse för den religion som föregick kristendom och islam; alltså den ursprungliga av de tre abrahamitiska religionerna.
info@opulens.se
