Stjärnan
Mannen var astronom och ambitiös. Det fanns inga obekväma arbetstider för hans del. Sena nätter, helger – inget var heligt. Det gällde att vaska fram tid för observationer och beräkningar. Sakta men säkert byggde mannen upp sin forskarkarriär, publicerade sig i de rätta tidskrifterna och rekryterade omsorgsfullt unga, lovande forskare till sin forskargrupp.
Efter 15 år av idogt arbete kom det stora genombrottet. Mannen och hans kollegor upptäckte en gasformig planet som inte verkade mer än 12 miljoner år gammal. Alltså i det närmaste nyfödd.
Planeten uppvisade alla de egenskaper som unga planeter kring stjärnor kan tänkas ha. Men den befann sig inte i omloppsbana utan drev alldeles för sig själv genom rymden. Ingen hade tidigare sett något liknande.
Mannen döpte planeten till JXO 735 och började en årslång turné för att berätta om sin upptäckt. Överallt fick han stående ovationer. Mannen försökte besvara hyllningarna men hade svår att lyfta på mungiporna. Av någon anledning var mannen inte nöjd. Det kändes som en besvikelse. Att det blivit just JXO 735 som han skulle bli hågkommen för.