Språklådan: Grundar språket vår världsbild?

Hej! Jag heter Carl-Henrik och har börjat gå på en del föreläsningar på det lokala studieförbundet. En av dem handlade om språksociologi. En formulering som fastnade var ”språket är inte bara kommunikation, det grundar även vår världsbild”. Med all respekt för föreläsaren, kan du ge ett exempel som tar ner det hela på jorden? / M v h C-H

Hej C-H!

Ja, det är ju en slags balans mellan abstraktion och konkretion. De stora begreppen öppnar ögonen, men är svåra att tillämpa på golvet. Här skulle man ju kunna ge en känga till exempelvis Skolverkets policydokument.

Men för att svara på din fråga vill jag ge ett exempel ur filosofen och religionspsykologen Mircea Eliades mest kända verk, Heligt och profant. Han nämner att det finns språk hos naturfolk i Söderhavets övärld där ordet för ”år” och ”cirkel” är detsamma. När ett år har gått är cirkeln sluten och allt börjar på nytt. Det kan vi västerlänningar väl också köpa. Semester, julafton, kräftskiva, varmvattnet i sommarstugan ska stängas av… Det vill säga ett år kan betraktas som en cirkel.

Men vad Eliade menar är något djupare. Dessa naturfolk ser inte livet som en rak linje där olika milstolpar ska passeras, vilket vi kanske gör i alltför hög grad. Vi förväntas vara klara med universitetet vid 24 års ålder, ha köpt vår första lägenhet vid 30 och vara lyckligt gifta vid 40 – sen kommer väl intresset för att brygga öl och olja in teakbord som något slags ångestdämpande hobbyhantverk. Naturfolket, däremot, anses snarare leva i ett evigt cirkulärt ”nu”.