Skinners utopi riskerar bli vår tids dystopi

FRIHET. “Teknikföretagen och alla som de vill dela våra data med vet snart mer om oss än vi själva, och allt vi gör och är håller på att förvandlas till varor på en marknad”, skriver Nette Wermeld Enström som läst Shoshana Zuboffs bok om övervakningskapitalismen.

Övervakningskapitalismen: vid maktens nya frontlinjer
Av Shoshana Zuboff
Ordfront förlag

Vi borde snacka om kognitiv frihet. Eftersom nya tider kräver nya begrepp. Eftersom det största hotet mot livet är den fortsatta stölden av friheten. Eftersom det blir allt knepigare att leva utanför infrastrukturen, och tänka utanför boxen.

Visst får vi alla (åtminstone här och ännu) kritisera utvecklingen, förstörelsen av naturen och kulturen. Men ”kritiska” idéer, för att inte nämna alla florerande konspirationsteorier, uppstår allt oftare till följden av digitala filterbubblor. Inte genom möten, relationer och erfarenheter i verkligheten. Inte genom dialoger.

I socialpsykologen och filosofen Shoshana Zuboffs senaste bok Övervakningskapitalismen – vid maktens nya frontlinjer som nu översatts till svenska analyseras den här utvecklingen, som vi kan kalla för den kognitiva likriktningen, den mentala standardiseringen, eller, varför inte, den existentiella fångenskapen.

Här skissar Zuboff först upp vår tids dominerande scenario, systemskiftet, inom vilken den kapitalistiska marknadsekonomin håller på att transformeras till en ny, nyss otänkbar, ekonomisk ordning, för att vidare dyka in i det digitala maskineriets innersta logik. Det handlar om emotioner, och beteenden.

Men först lite historia. För att förstå bakgrunden till samtiden bör man känna till utvecklingen under föregående sekel, när beteendepsykologin mötte datavetenskapen och ändrade riktningen för hela kapitalismen. Psykologen B.F. Skinner (1904-1990) spelade en viktig roll.

På så vis är han också den psykolog som genom tiderna haft allra störst politiskt genomslag i praktiken.

Skinner var behaviorismens, det vill säga synen på beteende som en funktion av tidigare förstärkningar i omgivningen, stora förgrundsgestalt och han missade inga tillfällen att förespråka tekniker för beteendemodifikationer, så kallad operant betingning.

På så vis är han också den psykolog som genom tiderna haft allra störst politiskt genomslag i praktiken, även om freudianska fantasier mellan varven översvämmat överbyggnaden. För både stater och marknadens aktörer har inspirerats av Skinners idéer, och Zuboff lägger stor vikt vid att analysera och påminna oss om dem.

Skinner var ingen vän av friheten, tvärtom såg han idén om friheten som mänsklighetens farligaste föreställning.

I hans utopiska värld, som bland annat skildrades i romanen Walden två, ironiskt nog inspirerad av Henry David Thoreaus klassiker Walden (1854) och som kom ut samma år som George Orwells bok 1984, alltså året 1948, är friheten obefintlig. Här optimeras istället produktiviteten och människans välbefinnande genom vetenskaplig social planering och operant betingning i barnuppfostran.

Men Skinner stannade inte vid att psykologisera och skriva utopisk skönlitteratur. I boken Bortom frihet och värdighet (1971) tog han sina idéer ännu längre och argumenterade för att fri vilja och individens autonomi står i vägen för all lycka och produktivitet. Därtill beskrev han frihetens försvarare, som han menade förnekade orsakssambanden bakom mänskliga handlingar, som vetenskapens största fiender.

Man behöver inte se sig om särskilt länge i samtiden för att känna igen Skinners idéer, om än i andra formuleringar och ofta med ett nyliberalt nyspråk där frihet reducerats till ett antal redan bestämda ”valmöjligheter”. De blir dock säkert lättare att upptäcka efter den här historiska genomgången som tillför Zuboffs analys ett djup vi sällan ser i kritiken av Silicon Valleys alla innovationer som tycks realisera Skinners visioner på löpande band: Idag är vi alla beroende av produkter, plattformar och tjänster som ger teknikföretagen en nästintill oinskränkt insyn i våra liv och det är inte bara ett hot mot integriteten utan leder också till att såväl företag som stater kan exploatera och påverka oss efter egna intressen och dolda agendor.

Det är ingen konspirationsteori.

Vi är naiva om vi inte förstår att beslut fattas bakom våra ryggar, resonerar Zuboff och här är det lätt att associera till lingvisten och samhällskritikern Noam Chomsky som i decennier visat hur storföretag och skurkstater tävlar om dagordningen. Men den stora skillnaden mellan det Chomsky kallar för propagandamodellen (som beskrevs redan 1988 i boken Manufacturing Consent) och det Zuboff beskriver i termer av teknologisk beteendemodifiering och övervakningskapitalism är att den senare modellen, systemet, uppdateras i varje ögonblick och inte bara med grader utan artskillnader.

Igår var världen analog och i dag digital, monolog. I princip hela mänskligheten (och snudd på alla de andra djuren) är nu uppkopplade, inspelade och avlyssnade genom enheter på eller i våra kroppar, i våra hem och runt alla offentliga miljöer. Och allt från rörelser och relationer till beteenden, behov och inre liv, som känslor och reaktioner, registreras i realtid, dygnet runt.

Det är extremt lätt att manipulera människors personliga preferenser och politiska åsikter.

Teknikföretagen och alla som de vill dela våra data med vet snart mer om oss än vi själva gör, och allt vi gör och är håller på att förvandlas till varor på en marknad där ekonomin, politiken och vetenskapen redan flätats samman tajtare än de omöjligen kan särskiljas. Våra beteenden blir allt lättare att sia om och styra och även om Skinner i grunden hade fel blir systemet en självuppfyllande profetia.

Det är extremt lätt att manipulera människors personliga preferenser och politiska åsikter visar Zuboff, och visst har vi väl läst om hur allt från politiska val till folks världsbilder, visioner och värderingar, kunnat påverkas i stora befolkningsgrupper. Kanske har vi tänkt att vi själva utgör undantagen och att vi står fria från påverkan, men det finns inga undantag inom ett teknologiskt system som modifierar beteenden i grunden. De som äger tekniken sätter gränsen för det möjligas politik och kultur, samtidigt som de själva inte respekterar några gränser.

Det som sker, varnar Zuboff, är därför ett totalt maktövertagande ovanifrån, som inte tar hänsyn till vare sig rättigheter eller friheter och där människans plats varken är som producent eller konsument utan som råvara, som boskap.

Det låter kanske överdrivet, och lite ironiskt, särskilt som vi nyss fått lära att vi lever i antropocen. Men det här inte desto mindre en relevant kritik av teknik som sömlöst smyger sig under våra skinn medan vi är fullt upptagna med att digitalisera, elektrifiera och konsumera mera. Allt medan havsnivåerna stiger, skogarna skövlas och jorden brinner.

Därför är det också trist att Zuboffs förslag på lösningar inte är lika briljanta som den historiska genomgången och samtida analysen, utan stannar vid digitala upprop och i sammanhanget smärre juridiska regleringar. Här finns inte ett spår av Chomskys frihetliga ideologi- och systemkritik. Den får vi bygga vidare på själva.