Ralph Waldo Emerson: Ur dagboken ‒ Del 11

SOMMARSERIE. I dag publicerar vi den avslutande delen i en svit texter hämtade från den amerikanske författaren och filosofen Ralph Waldo Emersons dagbok. Gunnar Lundin står för översättningen och urvalet. Tidigare delar finns här. 

Ralph Waldo Emerson: Ur dagboken ‒ Del 11

I urval och översättning av Gunnar Lundin

23 juli (Emerson är 62 år)

Noteblock för Williamstown. Åter till det outtömliga ämnet, intellektets lov. Jag träffar prick, jag träffar alla prickar, närhelst jag når en ung människa med någon formulering som får honom att förstå hans eget värde. Om jag så kan beröra hans föreställningskraft, har jag gjort honom en tjänst; han kommer aldrig att glömma det.

Aug.

Varning för molltonarten. Misströstan, gnäll, dåligt humör, avslöjar bara det faktum att personen levt i den låga cirkeln av förnuft och insikt. Då kan dessa lätt förbrukas, och han har förbrukat dem, och ser sig nu tillba­ka och sörjer.

5 nov.

Vi hoppades att när freden efter ett krig som detta var återställd, skulle det ske en väldig utvidgning av nationens själ; en stor blick åt alla håll – verklig frihet i politiken, i samhällsvetenskaperna, i idéerna.  Men nationen tycks ha uttömt sin energi i kriget, och varje engagemang är lika partiskt och räddhågat som förut…

Dec.

Jag har försummat Carlyle, han som alltid är så juste mot mig. Som en katolik i Boston har han med sin våldsamma antiamerikanism satt sig själv i en falsk ställning, och han är inte enkel att ha att göra med. Men hans förtjänster är överväldigande, och när jag läser Friedrich glömmer jag allt annat.

(Tre artiklar, om kritik och lärande)

Feb. 1866

Varför skulle det vara för sent för Amerika? Omdömena från europeiska domare mot oss får mig inte alls att tappa modet. Renan säger si och så. Blir vi det minsta träffade av det? Arnold säger si och så; inte heller det berör oss. Jag anser det bättre för ens säkerhet att få kritik än få lovord. Lyssna till varje välmenad kritik. Så länge det inte sticker till har det inte träffat någon öm punkt. Och om det sticker till, så mycket bättre. Sätt genast fart att reparera felet, och tacka kritikern som din välgörare. Rus­kin har flera hårda och några okunniga saker att säga.

Universitet. Ge oss en försäkran att scholars har sina säkra platser; att de inte lämnas utanför; att fantasin får omsorg och uppmuntran; att mark­nadsandan inte knuffar bort dem; att entusiasmen inte förtrycks; att ”professor Granny” inte suger i sig allt. Lär honom Shakespeare. Lär honom Platon; och se till att det finns kompetenta examinatorer och att belöningarna som delas ut är välförtjänta.

Man klagar över att pengar och populistisk berömmelse fått samma välde i college som i affärsvärlden. Vad är botemedlet? Det finns blott ett, nämligen att en stor begåvning dyker upp; en sådan får omedelbart ledningen och skapar andan och modet i Cambridge.

Mars

När jag läser en god bok, till exempel en som lyfter fram en litterär fråga, önskar jag livet vore 3 000 år långt. Vem skulle inte vilja ge sig på egyptisk historia, som gjorts tillgänglig genom Wilkinson, Champollion och Bunsen, om det inte vore för detta memento mori som står att läsa från olika håll? Vem ansätts inte av lockelsen från sanskritlitteraturen? Och, som jag tidigare sagt, de chaldeiska oraklen lockar mig. Men det gör även algebra, och astronomi, kemi, geologi och botanik. Kanske måste vi då öka den tid som fordras till 30 000 år. Och om dessa år visar sig påverka oss på samma sätt som de sextio vi har erfarenhet av skulle någon scholar i ärlighetens namn behöva ersätta ordet år med sekel.

Maj (?)

Amerika ska slå fast och befästa att vapen aldrig har företräde framför rättfärdighet. Man ska inte gå in i andra länder och göra coup d’état, för att sedan efteråt komma med förklaringar och betala räkningen, utan förfara som William Penn, eller någon annan human person, som i förhandlingar med indianer eller utlänningar följer principer som hederlighet och ömsesidig fördel. Låt oss vänta tusen år innan vi tar Sandwichöarna med våld.

30 juli (Emerson är 63 år)

I morse påmindes jag åter om den glada nyheten att telegrafkabeln från Europa landat vid Heart’s Content, New Foundland…den troliga följden av en så utomordentlig och förbluffande händelse i mänsklighetens teknikhistoria är att den skoningslösa publicitet som varje offentlig handling nu kommer att utsättas för tvingar på aktörerna en ny känslighet för den mänskliga opinionen, och tyglar dårskap och ondska.

31 aug.

Inbjuden med Lidian och Ellen till Agassiz och tillbringade dagen i hans hus och på klipporna i Nahant. En människa att vara tacksam för; alltid hjärtlig, full av sakkunskap, ständigt vaket observant, och med utomordentlig förmåga att göra sig förstådd. I Brasilien såg han på mindre än en kvadratkilometers yta 117 olika sorters utmärkt timmer – och inte en sågkvarn i hela Brasilien.

Sept.

Min föreställning om ett hem är ett hus där varje familjemedlem på ett ögonblicks varsel kan tända en brasa i sitt eget rum. I annat fall vore samlivet påtvingat och ödeläggande för individen.

25 okt.

Att lyckas i arbetet, finna en bättre metod, en bättre insikt som med säkerhet leder till ett bättre arbete – det är hatt och rock, mat och vin, eldstad och häst och hälsa och sabbat. Åtminstone har jag märkt att varje framgång i arbetet påverkar mitt humör i alla dessa fall.

Feb. (?)

Jag är en äkta betraktare och hyser absolut förtroende för att varje betraktare av min sort kommer att instämma när jag lämnar noggrann rapport. Jag sade Alcott att vart och ett av mina uttryck beträffande ”Gud”, eller ”själen” och så vidare, har rätt till uppmärksamhet för att det är oberoende, inte utslag av något system, utan spontant; det närmaste ord jag kunnat finna för saken.

2 juli (64 år)

Läsning. Jag antar att varje gammal scholar har erfarenhet av att ha läst något värdefullt i en bok vilket sedan inte går att återfinna. Han är säker på var han läst det, men ingen annan har sett det, och inte heller lyckas han finna det när han köpt boken och noga genomsökt varje sida.

Odaterad

Revolutioner. I min ungdom ansågs Spinoza vara en ond ande; idag är han ett helgon.

Maj

För en tid sedan hörde jag berättas om ett möte på Atlantic Club, då nya numret av tidskriften Atlantic bars in i rummet, varpå var och en ivrigt reste sig för att få tag i ett exemplar, och sedan satte sig och läste artikeln han själv skrivit.

9 dec. 1869 (Emerson är 65 år)

Poesi, ton. Har läst några av Lowells nya dikter. Han visar oväntade  framsteg, men kanske främst i fråga om teknisk skicklighet och mod.  Där finns hans talang snarare än i den poetiska tonen, och dikterna uttrycker snarare hans önskan, hans ambition, än den okontrollerbara inre impuls som är det äkta kännetecknet för en ny dikt, och som är oanaly­serbart; det som utgör kvaliteten i ett ode av Collins, eller Gray, eller Wordsworth, eller Herbert, eller Byron – och  som man känner i den ton som genomsyrar texten mer än i någon briljant enskildhet eller enstaka rad. Som klangen från en klocka, eller kadensen i en låg vissling eller ett dån, eller ett hummande, till vilket poeten först anpassade sina steg medan han såg på solnedgången eller bara tänkte; som om något av detta gav styckets initiala form vilken sedan rådde genom hela dikten.

(Översättarens anm: Jämför: ”Grundstämningen sammanfattas inte, men den förmedlas, den varieras och utvecklas ständigt på nytt” (Madeleine Gustafsson)

Dec.

Kultur är en sak, kulturell polityr en annan. Det kan inte finnas någon stor kultur utan moral. Med en sant bildad man kan jäntor, föräldralösa, förrymda slavar och fattiga känna sig trygga.

Jan. (?) 1869

Nyligen fick jag ett bevis på att jag genom högläsning inför en publik kan visa skillnaden mellan god poesi och den som anses god; att jag kan visa hur mycket så kallad poesi endast är vältalighet.

Jan. (?)

Den handfull trogna och uppriktiga personer som var och en räknar i sin krets är de som får oss att gilla det här landet och den här planeten. Världen är inte någon dålig värld så länge jag vet att Mr Forbes och domare Hoar, Agassiz, mina tre barn, och tjugo andra varelser vilkas ansikten jag ser upplysta i diset, går omkring i den. Är det de trettio miljonerna amerikaner eller är det de tio eller tolv människor som finns i min krets som från dag till dag ger uppmuntran och kraft?

Maj

Gud hade oändlig tid till sitt förfogande. Men hur gav Han oss den? I ett jättelikt sjok bestående av ett dåsigt millennium? Nej, han skar upp den i en nätt följd av nya morgondagar, och med varje dag en ny idé, en ny uppfinning, en ny tillämpning.

Juli (?) (66 år)

Sumner (politiker och historiker). S. är en flitig och kompetent arbetsmänniska; humor saknar han men är uthållig i sina studier; utmärkt minne, stark hederskänsla; föraktar mutor, all form av eftergivenhet och är oförmögen till falskhet. Hans enastående personliga företräden i fråga om karaktär, gott sätt och statsmannamässig konversation gör på alla ett fördelaktigt intryck. Hans svaghet gäller de flesta offentliga personer, nämligen egoismen som förefaller närmast oundviklig i Washington.

Juli

Då jag bevistar möten i den klubb där jag är medlem uppträder jag förmodligen mycket illa genom att om möjligt alltid försäkra mig om en plats bredvid en uppskattad vän, och fastän jag förmodligen (även om jag aldrig hört det sägas) förnärmar några genom detta – ibland alltför uppenbara – val, är orsaken att jag, som vanligtvis inte rör mig i så utvalt sällskap, måste ta tillfället i akt samtidigt som jag har känslan

                      ”Vore han ej här med all sin charm,

                      Någon annan tog jag utan harm.”

15 mars 1870

En gentleman, engelsk, fransk eller amerikansk, är en sällsynt företeelse; jag tror jag minns varenda en som jag någon gång träffat.

9 juni

Skälet till uppkomsten av en ny filosof eller en ny filosofi är alltid att en tänkare inte kan läsa i de gamla böckerna som man skall. Jag kan inte läsa Hegel, eller Schelling, eller intressera mig för vad jag får höra om dem, så jag framhärdar i mitt eget lättjefulla sätt att skriva ned mina tankar, och upptäcker efter en tid att det finns likasinnade som tycker om dem, så jag framhärdar tills någon sorts linje eller system växer fram. Så går det alltid till: nya vinklingar och föreställningar. Det gäller för alla dessa, Herakleitos eller Hegel, eller vem du vill.

Concord juli (?) 1870. (Emerson är 66 år)

Jag är intresserad inte endast av mina förtjänster, utan även av mina brister; det vill säga av vad ödet gett mig i lott; det vill säga att ge akt på ödet genom att efter varje handling notera resultatet. Var resultatet gott? Var det dåligt? Så får jag ett rent intellektuellt nöje, oavsett om resultatet är vad vi kallar gott eller dåligt.

Juni 1871 (67 år)

Under min livstid har fem underverk åstadkommits: 1, Ångbåten; 2, Järn­vägen; 3, (Den elektriska) telegrafen; 4, Spektroskopets tillämpning inom astronomin; 5, Fotografiet. Fem underverk som har förändrat relationen mellan länderna.

21 okt.

Ruskin överraskar mig. Den här gamla boken, Two Paths, är originell, skarpsinnig, genomgående sakkunnig, och religiös.

Okt.

I allmänhet har jag en motvilja mot fysiker. Har ingen önskan att läsa dem, och kan därför inte deras namn. Men anekdoterna om dessa idé­människor väcker min nyfikenhet och min förtjusning.

Concord okt. 1872. (Emerson är 68 år)

Var skarpt observant på dina tankar. De kommer oväntat, som en ny fågel i gårdsträdet, och om du återgår till dina rutiner försvinner den; och du kommer aldrig att finna just den mottagligheten igen; aldrig, säger jag – men kanske ligger år, eller tidsåldrar, eller vem vet vilka händelser emellan dig och dess återkomst!

´

Tredje Europaresan (med avstickare till Egypten)

Jan. 1873 Kairo

Inget har gjort större intryck här än kopternas (jag förmodar att det är kopter) upprätta gång med en börda på huvudet; bättre och ädlare i hållning och rörelse än några fotgängare i våra amerikanska städer.

7 jan., på Nilen

Egypten är Nilen och dess stränder. Den odlade marken utgör endast ett grönt band på vardera flodsidan. Man ser från segelfartyget dess nära grannskap med klippiga berg eller sandöknar. Dag efter dag och vecka efter vecka oavbrutet solsken, och fastän man kan få se moln på himlen är de mera en sorts ornament och det regnar aldrig.

Profeten uttalar om egyptierna: ”Deras styrka är att sitta still.”

Maj, Oxford

Var gäst hos professor Max Müller och blev presenterad för Jowett och Ruskin och Mr Dodgson, författare till Alice in Wonderland, och till många universitetsdignitärer…Dagen därpå hörde jag Ruskin föreläsa, och följde honom sedan till hans lägenhet, där han visade sina tavlor, och uttalade sina dystra åsikter om det moderna samhället. På kvällen middag med vice justitieministern Liddell och ett stort sällskap.

Åter till Förenta staterna

Sept. 1874 (Emerson är 70 år)

Francis Cabot Lowells död är en personlig förlust för mig. Vi har varit vänner alltsedan vi för femtiosju år sedan var kamrater i college, och har därefter träffats, ibland sällan, ibland ofta; vi har sällan bott i samma stad, och när vi mötts har det varit enkelt och kamratligt som dåförtiden. Han var konservativ, jag var av spekulativ läggning; och ofta under den oberäkneliga politiken som förr rådde, jämförde vi våra olika åsikter. Mr Henry Lee Higginson berättade för mig hur skrupulöst hederlig han var, hur han dröjde med att begagna sig av sin rätt att kräva avgifter på hypotekslån vilkas villkor inte hade uppfyllts. Mr H ansåg honom romantiskt hederlig… Han var en vän i nöden, tystlåten men trogen, och hans karaktär tillförde ett sällsport värde till hans gåvor, som om man fått guld ur en ängels hand. Det kan jag vittna om, när jag erinrar mig hur han dagen efter den gång mitt hus brann ner, kom till Concord och uttryckte sin medkänsla, och några dagar senare överraskade med en storslagen donation från honom själv och hans barn vilken mer än väl räckte för husets återuppbyggnad.

November 1874, Boston (Emerson är 71 år)

Poesins hemlighet kommer aldrig att förklaras – den är alltid ny. Vi har inte kommit längre än att förundras över hur den berör oss, och evigheten som den hör samman med.