USA. “Reinfeldt är i sin nostalgi för det amerikanska imperiet lika vilse som de som svärmar för det sovjetiska.” Lars Borghem har läst den före detta statsministern och moderatledarens nya bok och menar att Reinfeldt borde fråga sig vem av Trump eller Biden som är den pålitligaste leverantören av fortsatta krig.
3 november 2020 ödesvalet av Fredrik Reinfeldt
Albert Bonniers förlag
Nu har Donald Trump lockat också Fredrik Reinfeldt att skriva en bok om presidentvalet i USA. Boken har lanserats i långa intervjuer i Göteborgs-Posten, Expressen, Svenska Dagbladet och TV4. Det är väl etablerade åsikter han för fram och många kommer att ställa in sig i ledet bakom Reinfeldt. Han gör oss alla en tjänst genom att sammanfatta ståndpunkter som, även om han påstår motsatsen, skyr forskning och kritiskt tänkande. När han skriver om alla USA:s presidenter och om deras partiers historia undrar man vilket amerikanskt Sörgårdswikipedia som han knyckt det hela från. Hur det plötsligt kunnat gå så illa med Trump förklarar han aldrig.
Hans meningsfränder i USA och i Sverige har försvarat tortyr, olagliga invasioner, riggade val i främmande länder, pengarnas avgörande betydelse för politiken i USA, bombningar och utomrättsliga avrättningar och det är bra att få en sammanfattning av hur han och andra tänker. Hans oro för att Trump håller på att nedmontera USA som världsmakt är samtidigt en förhoppning att Biden ska återupprätta världsmakten igen.
Fredrik Reinfeldt är nämligen en riktkarl i Sverige för den konventionella visdomen när det gäller amerikansk politik. Hans enkelspåriga förnuft är av samma slag som det som dominerar i ett likriktat medielandskap. Det är en nostalgisk kvarleva från tiden efter andra världskriget när det fanns en tydlig fiende i kommunismen. Det är en längtan efter en återupprättad Pax Americana med USA som världspolis och Nato som dess batong och tjänstevapen. D-dagen är fortfarande ständigt närvarande medan nyheterna om slagen vid Stalingrad och Kursk ännu inte riktigt trängt igenom i Reinfeldts värld eller i det etablerade Mediesveriges. Han tror fortfarande att atombomberna över Hiroshima och Nagasaki fälldes för att rädda amerikanska liv.
Radio Free Europe/Radio Liberty som finansieras av den amerikanska staten uppger i en undersökning från i år att två av tre ryssar beklagar Sovjetunionens sammanbrott.
75 procent av alla ryssar håller helt eller i huvudsak med om att Sovjetunionen var den bästa epoken i Rysslands historia. Det är ett förfärande nederlag för tron på demokrati men också för de amerikanska bidragen till regimförändringen som tog Boris Jeltsin till makten. Reinfeldt är i sin nostalgi för det amerikanska imperiet lika vilse som de som svärmar för det sovjetiska. Pax Americana betyder krig och medan du läser detta faller bomber över Jemen, Syrien, Afghanistan, Irak, Libyen och förmodligen över Gaza, södra Libanon, Pakistan, Somalia och andra länder i Afrika. Det betyder sanktioner mot just nu Kina, Iran, Ryssland, Venezuela, Jemen, Nordkorea, Nicaragua och Syrien och sanktionerna drabbar i första hand befolkningen i dessa länder och inte deras regimer.
Reinfeldt inser inte att de som kom före Trump banade väg för honom med sina lögner för att starta krig.
Är Donald Trump en lämplig fiende att enas mot? Reinfeldt inser inte att de som kom före Trump banade väg för honom med sina lögner för att starta krig som ännu pågår, och för att de aldrig riktigt tog tag i frågan om rasismen varken på hemmaplan eller som en komponent i krigen mot Filippinerna, Japan, Korea, Vietnam och framåt.
Fredrik Reinfeldt vill inbilla läsaren att USA står för en internationell rättsordning som försvarar lagligheten i världen. Men USA har aldrig erkänt den Internationella domstolen ICC och även erkännandet av ICJ har många begränsningar. Dagen innan boken Ödesvalet släpps, lägger Trumpadministrationen sanktioner mot den åklagare som utreder amerikanska krigsbrott i Afghanistan.
”Kärnan i det löfte som Pax Americana byggde sin världsordning kring var att stå upp för demokrati och frihet.” skriver Reinfeldt helt fräckt. Men USA har under hela efterkrigstiden påverkat val i andra länder, intervenerat i andra länder, underminerat demokratier (Guatemala, Iran, Chile, Bolivia och otaliga andra) och stött diktaturer som Saudiarabien, Egypten, Indonesien, Pakistan, Marocko och många andra.
Rudyard Kipling noterade medan han bodde i USA att många amerikaner tror att de är guds goda exempel på en exemplarisk mänsklighet i en brutal omvärld. Han skrev Den vite mannens börda (1899) där han uppmanade till det rasistiska kriget mot Filippinerna (1899-1902). Samma patriotiska tankar om den egna förträffligheten förde Donald Trump till Vita huset 2017. Men Trump är också ett symptom och både han och Joe Biden är delar av det träsk i Washington av pengarnas inflytande i politiken, som visat att mycket sedan länge har varit ruttet i den amerikanska staten. Reinfeldt försöker övertala sig själv och andra att det är Trump som är upphovet till det onda.
Fredrik Reinfeldt har berättat att han brukade dansa till Ebba Gröns version av “Staten och kapitalet”. Texten kan sjungas nykter eller på fyllan av såväl moderater som socialdemokrater och vänsterpartister medan Staten och Kapitalet skenar vidare mot Brasilien (JAS) eller USA (köpet av det sannolikt föråldrade Patriotsystemet). Raderna av Lars Forssell från 1968 klingar ännu sanna: ”Känner Du landet där kanonen blommar? Känner Du landet där patronen blommar? Känner Du landet? Känner Du det landet? Det heter Sverige”.
När Fredrik Reinfeldt 2014 uppmanade den svenska befolkningen att öppna sina hjärtan mot flyktingar, förklarade han aldrig att samma Pax Americana, som han i boken sätter sin lit till, orsakat och orsakar omfattande flyktingströmmar och krigsskadade soldater såväl som civila. Under George W Bush och hans åtta år som president lät denne skicka iväg 70 000 bombuppdrag över fem länder. Barack Obama och Joe Biden sände iväg 100 000 bombuppdrag över sju länder. Trump har under sin första period hittills överträffat både Bush och Obama. Reinfeldt ställer aldrig frågan vem av Trump eller Biden som är den pålitligaste leverantören av fortsatta krig.
Karl Rove var en nära medarbetare till George W Bush och han spelade en ledande roll i förberedelserna för Irakkriget. Han var ansvarig för en informationskampanj mot allmänheten. Kampanjen var baserad på påhittade bevis, som jag nyligen skrev om i Opulens. Så sent som 2015 försvarade Rove sina och Bushregimens lögner när det gällde Irak.
När Julian Assange befann sig i Sverige sommaren 2010, var Karl Rove rådgivare till Fredrik Reinfeldt. Barack Obama hade tillträtt som president i början av år 2009. Utländska tidningar som brittiska Telegraph och amerikanska Huffington Post skrev om hur Obamaadministrationen försökte, förmodligen med Karl Rove som mellanhand, påverka den juridiska processen mot Julian Assange i Sverige genom att vända sig till regeringen Reinfeldt, utan att den svenska riksdagen behövde känna till saken.
Fredrik Reinfeldt har även språkligt en mycket fattig och begränsad syn på världen.
Obamaadministrationen var mycket aggressiv i sin förföljelse av många journalister men under år 2013 kom man fram till att det inte var möjligt att ställa Julian Assange och Wikileaks inför rätta utan att bryta mot den pressfrihet som garanteras i Första tillägget till konstitutionen. Donald Trump ändrade på detta och har begärt Assange utlämnad till USA där han riskerar en fängelsedom på 175 år. Rättegången i London om utlämningen av Julian Assange fortsätter på måndag den 7 september. När intressen i krigsindustrin står på spel väger journalister som avslöjat tortyr och krigsbrott lätt.
Några avslutande ord om språket i boken. Fredrik Reinfeldt har även språkligt en mycket fattig och begränsad syn på världen. Han kan agera som politiker, utfrågare i TV av politiker med samma syn på USA som han själv, föreläsare med höga arvoden, företagare och författare, därför att det sammanhang och medielandskap han uppträder i har samma begränsningar. Hela boken är en provkarta på eufemismer med förskönande, förmildrande eller beslöjande omskrivningar för saker som han anser oangenäma, anstötliga eller tabu. Särskilt magstarka är hans beskrivningar av familjen Bush och av Joe Biden.
Vid sidan av sin oförsonliga kritik av totalitära ideologier skrev George Orwell också utförligt om litteratur och om språket. Här några av hans råd: Använd aldrig en metafor eller en liknelse som du är van att se i tryck. Använd aldrig ett långt ord om det finns ett kort som uttrycker samma sak. Ta bort alla ord ur texten som kan tas bort. Använd aldrig en passiv form om du kan använda en aktiv. Använd aldrig utländska fraser eller vetenskaplig jargong om det finns bra inhemska uttryck. Bryt mot ovanstående regler hellre än att skriva något som är direkt omänskligt. Fredrik Reinfeldts nästa bok kommer att bli mycket bättre om han följer George Orwell i spåren.
info@opulens.se
