Minnesbilder från ett färgstarkt liv

SJÄLVBIOGRAFI. Tom Paxal  anses vara Svenskfinlands mesta proletärförfattare. Rolf Karlman har läst hans nya och självbiografiska bok Sirenernas sång. Den rymmer minnesbilder från ett färgstarkt liv.

Sirenernas sång av Tom Paxal
Litorale förlag

“Jag är fortfarande fjärrstyrd av det förgångna med en känsla av oreda. Minnena är svåra.” skriver Tom Paxal.

Tom Paxal  anses vara Svenskfinlands mesta proletärförfattare. Uppväxten var svår med en alkoholiserad och våldsam pappa som bar med sig svåra upplevelser från kriget. ”I fyllan berättade och pinade han oss, familjen, med sina traumatiska krigsminnen”.

En ångestfylld och ansvarstagande mamma tog med de tre bröderna till Stockmans varuhus där de fick väga sig på en offentlig våg och åka rulltrappa till övervåningens leksaksavdelning. Ett fint barndomsminne.

Rödbergen

Tom Paxal som gick i Svenska Normallyceum i Helsingfors är uppvuxen i Rödbergen – den gamla arbetarstadsdelen i centrum av Helsingfors, i slang kallad ”Rööperi”. Mot den bakgrunden har Paxal ibland betecknats som en av de få finlandssvenska proletärförfattarna från Helsingfors.

I sina tidigare böcker återkommer han ofta till Rödbergen. Men det är inte någon idyll han skildrar. Tvärtom skriver han: ”Det är alltid samma historia; barn från fattiga slummiljöer med allt vad det innebär. Fått stryk som barn, upplevt våld, misär, har det svårt i livet igenom, precis som alla mina barndomsvänner från Rödbergen.” […]

Tom Paxals bok ”Sirenernas sång” består av minnesbilder från ett färgstarkt liv. Uppväxten i Rödbergen. Pappans krigstrauman. Skolgången. Sjömanslivet men även lugnare hamnar på ålderns höst i Borgå.

Fredsprojekt

Intressant är kapitlet, med tanke på nutida förhållanden, om kulturresan i fredens tjänst 1992. Den 24 februari 1992 i Sankt Petersburg steg 300 författare och andra kulturpersonligheter ombord på passagerafartyget Konstantin Simonov i Sankt Petersburgs hamn. ”Fredens hav”, Baltic Waves var namnet på den historiska färden. Deltagarna kom från Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Danmark, Norge, Sverige och Finland.

Först några ord om fartygsnamnet, Konstantin Simonov. Denne var en sovjetisk journalist och författare och krigskorrespondent i röda armén. Men nu var det kalla kriget slut, muren i Berlin var borta. I Ryssland hade marknadsekonomin ställt till med kaos där hyperrika oligarker berikade sig på statlig egendom. Ett tillstånd som banade väg för en framtida ”stark man” nämligen Vladimir Putin.

Tre veckors segeltur

I den övriga världen rådde en nästan religiös tro på att den fria marknaden skulle lösa alla problem. En tro som förstärktes av den nya it-tekniken som skulle leda till att den eviga fredens rike skapades.

Sådant var stämningsläget när Konstantin Simonov seglade ut på en tre veckors segeltur på Östersjön. En ledande person i detta fredsprojekt var Svenska författarförbundets dåvarande ordförande Peter Curman. En hedersman som arbetat länge för detta kulturprojekt.

Konstantin Smirnov ankrade i Tallinn, Gdynia, Lübeck, Köpenhamn, Stockholm, Helsingfors och Sankt Petersburg i detta kulturella fredsprojekt.