OPTIMISM. I de kortare dikterna finns mera av poetisk finess och jag övertygas mera av bildernas sanning. Trots att världen ser ut som den gör idag, mynnar hela diktsamlingen ut i ett slags hopp och optimism, skriver Thomas Almqvist som läst Peter Gustavssons debutdiktsamling.
De tio årstiderna av Peter Gustavsson
Rotvälta Förlag
Peter Gustavsson har arbetat länge inom folkbildning och arbetarrörelse och verkar som utredare för ABF. Tidigare var han politisk redaktör för Uppsala-Demokraten och har medverkat i flera fackböcker om samhällsfrågor. Åren 2015-2018 var han ordförande i Uppsala kommuns kulturnämnd. De tio årstiderna är hans första diktsamling.
Det är väderlekens växlingar som är versmåttet i De tio årstiderna. Livets återkomst, blomning, vissnande och nedfrysning utgör ramen för en stillsam och lågmäld vandring genom längtan, uppror som aldrig blev av, den svåra konsten att vara människa och att leva tillsammans med andra människor.
Gustavsson funderar över våra existentiella förutsättningar i människans tidsålder. De tio årstiderna är en diktsamling om människorna mitt i livet men också om arbetarrörelsens engagemang och ansvar och om den enskildes utsatthet.
Här finns både social och politisk medvetenhet, även om skiljelinjen mellan agitationens språk och poesins språk är markant. Som gammal politiker sätter han ändå färg på den kommunala vardagen genom sitt personliga sätt att skriva.
Vi får lära oss om den samhälleliga solidaritetens nödvändighet och många av dikterna får mig att fundera vidare, vilket förmodligen också är Gustavssons avsikt. Han hittar även det politiska skeendet i årstidernas växlingar ”våren är befrielsens / förhoppningarnas årstid / pragvår, arabisk vår / när den gamla ordningen sveps iväg / av det unga årets härförare.” Hans sätt att skriva kan ändå kännas lite trevande, när han försöker se det stora i det lilla.
Stöd Opulens - Prenumerera!
Några av de längre dikterna är ganska platta, där också en hel del av de bilder han använder känns väldigt slitna. Allra bäst är han i de kortare, mera koncentrerade dikterna, där det lämnas utrymme för mig som läsare att fantisera vidare och inte allt skrivs mig på näsan. Jag tycker mycket om dikten Nybyggare, som här citeras i sin helhet.
Vi måste vidare
du och jag
här kan vi inte stanna.
Vi måste bryta ny mark
du och jag
där ingen gjort det förut.
Det är svårt och stort och ensamt
att bryta upp och börja om
men det finns ingen plats för oss här.
Vi skapar något nytt tillsammans
du och jag
vi trotsar rädslan
för det nya.
Här finns smala strimmor av hopp, ånger och även till sist insikt.
I de kortare dikterna finns mera av poetisk finess och jag övertygas mera av bildernas sanning. Trots att världen ser ut som den gör idag, mynnar hela diktsamlingen ut i ett slags hopp och optimism. ”Nu tar vi gatorna tillbaka / nu tar vi världen tillbaka.” Konkretion, tydlighet och enkelhet är Gustavssons signa som poet.
thomas@opulensforlag.se
