NOVELLER. Ivo Holmqvist har läst ”Eftermiddagar, 26 personliga berättelser” av Ferdinand von Schirach och finner boken både snabbläst och värd en omläsning.
Eftermiddagar. 26 personliga berättelser av Ferdinand von Schirach
Översättare: Martin Törnebohm.
Lindelöws förlag
Lindelöws bokförlag har mycket förtjänstfullt sett till att ett drygt dussin av den tyske författaren och advokaten Ferdinand von Schirachs böcker kommit på svenska, nyligen ”Eftermiddagar, 26 personliga berättelser”.
Man läser den på någon timme, och läser den sedan genast på nytt.
Den geografiska spännvidden är stor, ibland upphängd på platser där han läst ur egna böcker eller där han träffat internationella klienter: Taipei, Tokyo, Marrakech, Pamplona, Neapel, Oxford, Hamburg, Duisburg, Zürich, Wien, Berlin, Oslo, Neapel, Paris…
Koncentrerade personporträtt
Det finns också några koncentrerade personporträtt. Det av dansösen Isadora Duncans sista stund i livet är det ruggigaste, om hennes otäcka död när hennes sidensjal trasslade in sig i ekrarna på Bugattin som kördes av hennes andre man, den ryske författaren Sergej Jesenin.
En obehaglig historia
Skulptören Giacometti finns med, liksom målaren Anselm Kiefer. En lite längre novell handlar om en hustru i en lantlig by som blir alltmera övertygad att hennes man är den blottare som härjar på nätterna. Hur den slutar ska jag inte avslöja, men det är en obehaglig historia.
”Fallet Collini”
Bland hans tidigare böcker är ”Fallet Collini” den mest kända. Filmen som baseras på den är värd att se, om ett hastigt mord på en industriledare.
I tillbakablickar får vi veta varför det skedde, och alla komplikationer avslöjas när det visar sig att mördarens försvarsadvokat som pojke och tonåring delvis växt upp hos den mördade, med tilltrasslade känslor för dottern. Filmen är lika bra som boken.
Den mördade har som SS-officer i Italien under kriget arkebuserat gisslan, en av dem mördarens far. När sonen efter många år utkrävt hämnd vill han inte längre leva.
Ferdinand von Schirachs farfar
Vilket får mig att tänka på Baldur von Schirach som var Ferdinands farfar. Han blev ledare för Hitler-Jugend och senare ansvarig för deportationen av österrikiska judar (men kom på kant med sin ledare) och dömdes för det i Nürnberg-rättegången till mångårigt fängelse i Spandau, fast inte lika länge som Albert Speer och inte livslångt som Rudolf Hess.
En bra och snabbläst bok
En annan lika bra och lika snabbläst bok om fäder och söner vänder på perspektivet: Alfred Anderschs ”Far till en mördare” handlar om hans stränge gymnasielärare, omänsklig i sin disciplinära iver, vars son var Henrich Himmler.
Lars Gustafsson
Ett kapitel i ”Eftermiddagar” handlar om en svensk skribent som tillbragte många år i Berlin för att sedan bli professor i Texas.
Det är så kort att det kan citeras i sin helhet, och von Schirachs korta kommentar är så klurig att den är värd att fundera över:
”Den svenske författaren Lars Gustafsson vill ge publiken ett exempel på en fullständigt meningslös fras. han säger: ‘i hela rummet kunde man förnimma en klotformad doft och samtidigt höra ett svagt gråfärgat ljud.’
Jag kan omedelbart föreställa mig det hela.”
Det verkar som om Lars Gustafsson inte hörde till dem som hade en uppdriven förmåga till synestesier – men att Ferdinand von Schirach har det.
Återutgivning av von Schirachs debutbok
Nu ger Lindelöws bokförlag dessutom återigen ut ”Brott”, (som utkom 2011 på Bonniers) i Lena Hammargrens översättning och nu med ett förord av Lasse Winkler, dvs de elva noveller som Ferdinand von Schirach debuterade med efter att i tjugo år ha varit advokat i Berlin.
Det är en samling ruggiga och vad gäller det kriminella mycket sakkunniga berättelser, oftast lokaliserade till stadsdelarna Neukölln och Kreuzberg.